Nyheter

KD-politiker beklagar att han tog emot Azerbajdzjans ambassadör

Mikael Oscarsson tog emot Azerbajdzjans ambassadör samtidigt som 100 000 armenier tvingats fly från Nagorno-Karabach efter en azerbajdzjansk offensiv

Publisert Sist oppdatert

Förra veckan tog Mikael Oscarsson emot en delegation från Azerbajdzjan i riksdagen. Besöket, som senare kom att användas av den azerbajdzjanska regimen i PR-syfte, har fått hård kritik och i efterhand konstaterar KD:s riksdagsledamot att det var ett misstag att landets ambassadör fick vara med på träffen.

Det var i torsdags som KD:s riksdagsledamot Mikael Oscarsson fick besök av en grupp från Azerbajdzjan, däribland en pastor från en församling i Azerbajdzjan som tillhör Livets ord. I en kommentar till Dagen säger Mikael Oscarsson att syftet med besöket var att träffa pastorn Yusif Farhandov, som tidigare har varit fängslad i Azerbajdzjan för sin tro, för att höra om hur det är att vara kristen i Azerbajdzjan i dag.

Med på besöket var också några personer från Livets ord i Uppsala samt ytterligare tre representanter från Azerbajdzjan.

– Jag kände till på förhand att en representant från statskommittén för religiösa samfund i republiken Azerbajdzjan skulle komma, men en halvtimme innan hörde de av sig och frågade om ambassadören också kunde bli inbjuden. De hade dagen innan besökt flera platser, däribland Missionskyrkan i Uppsala, Migrationsverket och Ansgarskolan, säger Mikael Oscarsson till Dagen.

Riksdagsledamoten från Uppsala sa ja till detta vilket innebar att även Azerbajdzjans ambassadör i Sverige, Zaur Ahmadov, deltog i samlingen i försvarsutskottets sessionssal i riksdagen.

Reportagesajten Blankspot har rapporterat att ambassadören, några timmar senare, skrev på X (tidigare Twitter) att han hade haft ”nöjet att besöka riksdagen och besvara frågor från riksdagsledamöter om situationen i Garabagregionen i Azerbajdzjan och informera dem om Azerbajdzjans konsekventa åtgärder för en förtroendebaserad återintegrering av dess armeniska befolkning, vid ett rundabordssamtal med delegationen från Statskommittén för religiösa samfund i republiken Azerbajdzjan”.

Fredrik Malm kritisk

Dagen efter fick samlingen mer uppmärksamhet i och med att riksdagsledamoten Fredrik Malm kommenterade besöket på Facebook. Enligt L-politikern kom Zaur Ahmadov fram till honom då han befann sig utanför plenisalen.

”Han presenterar sig som Azerbajdzjans ambassadör i Sverige och säger att han vill ha ett möte med mig då jag varit mycket aktiv i debatten om Nagorno-Karabach. Det sistnämnda har han alldeles rätt i då jag under många år kritiserat den diktatur han representerar och förfasas över de brott Azerbajdzjan nu begår i Karabach”, skriver Fredrik Malm på Facebook.

”Jag svarar ambassadören att jag är mycket starkt kritisk till regimen i Azerbajdzjan och att ett möte inte tjänar något till. Han ropar då något om ´turkophobia´ och går därifrån”, fortsätter Fredrik Malm.

L-politikern ifrågasätter lämpligheten i att Azerbajdzjans ambassadör får vistas i riksdagen – och i synnerhet i försvarsutskottets sessionssal – ”mitt under en pågående etnisk rensning mot kristna”.

Framförde kritik direkt

I helgen valde även Mikael Oscarsson att ge sin syn på saken. På Facebook skriver han att han tog emot de azerbajdzjanska representanterna utifrån hans engagemang för den kristna minoriteten i Azerbajdzjan ”och på villkoret att jag även skulle framföra kritik mot Azerbajdzjans attack mot Nagorno-Karabach”.

Att Azerbajdzjans ambassadör även fick följa med in i riksdagen förklarar KD-politikern med att det innebar ett tillfälle att framföra kritik direkt till Azerbajdzjans officiella representant i Sverige. Mikael Oscarsson skriver vidare att Kristdemokraterna fördömer Azerbajdzjans angrepp på Nagorno-Karabach och att han de facto framförde kritik till Azerbajdzjans ambassadör.

Men han klargör samtidigt att ambassadören inte borde ha fått närvara på samlingen.

”I efterhand inser jag att det var fel att ta emot ambassadören i riksdagen. Jag skulle inte ha gjort det eftersom denna träff nu används i propagandasyfte av regimen. Jag beklagar verkligen att det har blivit så”, skriver han på Facebook.

Fakta: Nagorno-Karabach

  • Ända sedan Sovjetunionens upplösning har Azerbajdzjan och Armenien båda hävdat rätten till Nagorno-Karabach, eller Arsach som det kallas på armeniska.
  • Området tillhör Azerbajdzjan folkrättsligt, men befolkades till största delen av etniska armenier och har sedan 1990-talet styrts av den självutropade republiken Artsach.
  • Under det krig som bröt ut i början på 1990-talet mellan Armenien och Azerbajdzjan dödades fler än 30 000 människor. Omkring 700 000 azerer flydde Armenien och Nagorno-Karabach i samband med striderna, medan omkring 230 000 armenier lämnade Azerbajdzjan.
  • Ett nytt krig utkämpades 2020, då Azerbajdzjan återtog en del av de områden kring Nagorno-Karabach som Armenien intagit tidigare.
  • Den 19 september attackerade Azerbajdzjan enklaven, som under närmare tio månader varit avskuren från Armenien genom en blockad av den så kallade Latjinkorridoren.
  • Efter anfallet gick styret i Nagorno-Karabach med på att låta upplösa sig, och en massutvandring till Armenien inleddes.
Powered by Labrador CMS