KD:s valanalys: Hårdare profilen har påverkat i frikyrkobygderna

Kristdemokraternas tuffa profil har troligtvis skrämt iväg kärnväljare i traditionella frikyrkobygder. Det skriver partiet i sin egna valutvärdering och kommunalråden i såväl Örebro som Jönköping håller med.

”De känner inte igen sig i den hårda retoriken”, säger Susanne Lindholm från Örebro.

”Vi har mött väljare som säger att KD inte längre är det självklara valet”, berättar Andreas Sturesson från Jönköping.

Kristdemokraterna gjorde ett dåligt riksdagsval. Det konstateras i partiets valutvärdering, där 6,3 procents stöd inte anses vara tillräckligt högt. Trots att KD numera ingår i regeringen och på så sätt ändå kan kalla sig valvinnare finns det ändå en hel del saker att fundera på inför framtiden. En sådan fråga som måste adresseras är varför man ska välja KD och inte något annat närliggande parti.

”Kristdemokraternas unika roll i svensk politik behöver lyftas och förtydligas ytterligare”, skriver KD i sin egen valutvärdering där de menar att risken är att de håller på att flyta ihop med andra partier.

Som det ser ut i dag menar de att KD, M och SD i hög grad har överlappande väljare och det som KD skulle behöva är sakfrågor som sticker ut och ger partiet en tydligare profil. Sjukvården var en sådan unik fråga som man drev i valrörelsen, men den hamnade så småningom i skymundan av plånboksfrågorna. I valutvärderingen finns en viss självkritik där man konstaterar att Ebba Buschs “falukorvsutspel” var en anledning till att sjukvårdsfrågorna hamnade i skymundan.

Utvärderingen slår också fast att det är slående att så få samhällsgrupper sticker ut bland KD-väljarna, egentligen finns det bara två stycken med en tydlig överrepresentation, frikyrkliga och jordbrukare.

Tappar i frikyrkor

När det gäller frikyrkoväljarna så konstaterar man i valutvärderingen att KD tappar mark i traditionella frikyrkobygder, där Jönköpings och Örebro län pekas ut.

”Det finns en tydlig bild, både lokalt och från riksföreträdare som besökt distrikten, att Kristdemokraternas ‘hårdare’ framtoning skrämt vissa kärnväljargrupper i dessa distrikt”, skriver man i valutvärderingen.

Samtidigt är bilden inte så entydig. För om tesen ska stämma borde de frikyrkliga kärnväljarna ha sökt sig till partier med en mjukare framtoning. Men tittar man på statistiken så har väljartappet snarare gått till partier med liknande hållning, exempelvis kan KD se ett väljartapp till SD även i de båda utpekade frikyrkobygderna.

I sin valanalys skriver KD också att partiet lokalt har gjort vägval som skiljer sig från rikspolitiken, och när partiet springer åt olika håll samtidigt finns det en uppenbar risk att man inte lyckas locka väljare.

”Känner igen mig”

Susanne Lindholm är kommunalråd i Örebro, hjärtat i en av de frikyrkobygder som valutvärderingen pekar ut att KD tappat kärnväljare i.

– Den bilden känner jag igen mig i, jag har varit ute och pratat med mycket folk och i vissa frikyrkogrupper här i Örebro har man allt mer fjärmat sig från att rösta på oss, de känner inte igen sig i den hårdare retoriken.

Susanne Lindholm kan till och med peka ut vilka samfund det rör sig om, de som uttryckt sig tydligast i sin kritik kommer från Evangeliska frikyrkan och Equmeniakyrkan.

– Det har kommit fram många till mig i valrörelsen som bekräftat det, att KD är partiet jag alltid röstat på men nu känner jag att ni har övergivit era värderingar.

Handlar om migration

Inte minst handlar det om migrationsfrågorna, exempelvis att vilja begränsa invandringen, men även frågor som rör brott och straff, exempelvis införandet av visitationszoner.

Susanne Lindholm berättar att hon försökt förklara partiets linje så gott det går, men även poängterat att i Örebro har de en lite annorlunda profil än på riksplanet.

– Här har vi legat närmare frikyrkligheten, det är så jag har förklarat det, att man på riksnivå måste hantera de stora utmaningarna som finns i asyl- och invandrarfrågan och då kan retoriken bli lite tuffare. Men det blir annorlunda lokalt, där politikens rådighet handlar om mer mjuka frågor som skola och omsorg.

Det låter som att det spretar?

– Jo, så kan det vara, men KD är ett brett parti med högt i tak och vi ska vara vuxna nog att ha olika uttryck för vad som är relevant på riksnivå samt på lokalnivå. Det kan upplevas spretigt, men det tycker jag är naturligt.

– Jag har också hört många som säger att de kan rösta på oss i kommunen men inte i riksdagsvalet.

Långtifrån alla i kyrkan har heller inte skrämts bort av att KD upplevs ha en hårdare retorik. Susanne Lindholm tar de ortodoxa kyrkorna som exempel där många snarare väljer att röra sig vidare mot SD som anses ha en tydligare linje mot islam, då många ortodoxt kristna flytt från muslimska områden. Långtifrån alla frikyrkliga har heller inte övergett KD, även om synen på partiet blivit mer splittrad.

Valanalysen efterfrågar tydligare skiljelinjer gentemot närliggande partier, håller du med om att KD måste vara tydligare med sin profil?

– Ja, jag tycker det på riksplanet. På lokal nivå behöver vi också arbeta med tydligare linjer efter 16 år i majoritet där gränserna suddats ut en del. Nu i opposition lyfter vi tydligare fram civilsamhället och att man bygger samhället underifrån, vi är den sociala rösten och vi lyfter också småföretagarnas situation.

Fakta: KD och valet

• Kristdemokraterna fick 6,3 procent av rösterna i riksdagsvalet 2022.
• I kommunalvalet i Jönköping fick partiet cirka 14 procent, men bara 9 procent av Jönköpingsborna röstade på KD i riksdagsvalet.
• I Örebro röstade drygt 6 procent på KD i både riksdags- och kommunalvalet.
• I både Jönköpings och Örebro kommun sitter KD i opposition.

(Pontus Lundahl/TT/TT NYHETSBYRÅN)

Påverkar Jönköping

Andreas Sturesson är kommunalråd i Jönköping, den andra frikyrkobygden som KD hänvisar till i sin valutvärdering och där det är tydligt att partiet backat.

– Så är det. Att vi minskar är inte särskilt konstigt då partiet tappat nästan en femtedel av de frekventa kyrkobesökarna. Det får ett större utslag i vårt län, säger Andreas Sturesson, och refererar till att KD enligt Valu minskat från 25 till 21 procent bland de trogna gudstjänstbesökarna.

Har en hårdare retorik skrämt bort frikyrkoväljarna?

– Det som jag själv har mött i valstugorna, men också bland medlemmarna, kan jag sammanfatta i tre delar. Det första är att vi synts för lite i våra hjärtefrågor, det andra är att vår tonalitet inte varit den man önskat och det tredje är vårt förhållningssätt mot SD.

Kritiken kommer från människor inom olika frikyrkor, men Andreas Sturesson är mån om att betona att kritiken också kommer från medlemmar och väljare utan någon kyrklig koppling.

Samtidigt konstaterar Andreas Sturesson att KD lokalt i Jönköping gjorde ett mycket bättre valresultat än på riksplanet.

– Vi har mött väljare som säger att KD inte längre är det självklara valet i rikspolitiken, men att det är det i kommunpolitiken, säger han.

Hur ska man tolka det?

– Vi har kanske i kommunpolitiken haft en profil som legat närmare de här väljarnas hjärtan. I kommunpolitiken har vi haft en annan tonalitet. Vi har även ett annorlunda förhållningssätt till SD där vi valt att inte ha ett politiskt samarbete med dem.

Andreas Sturesson tycker dock att det är olyckligt att valutvärderingen i kritisk anda skriver om att KD spretar, där det är den lokala nivån som kritiseras för att partiet ”springer åt olika håll”.

– Jag tycker att man ska hålla sig ifrån den typen av svepande kritik. Vi har inte utformat en lokal riksdagsvalrörelse som skiljer sig från partiets huvudfrågor. Vi har delat ut de centralt producerade flygbladet och affischerna. Vi har inte gjort något annat politiskt vägval.

– Men i den lokala valrörelsen har det sett annorlunda ut, vi har haft en tydligare profil som rör välfärdsfrågor och där noterar vi också ett bättre resultat.

Skillnaden är stor, i Jönköping röstade 14 procent på KD i kommunpolitiken men bara 9 procent i riksdagsvalet.

– Den rimliga slutsatsen borde vara att de centrala budskapen inte var lika populära här.

Valanalysen efterfrågar tydligare skiljelinjer gentemot närliggande partier, borde KD bli tydligare med sin politiska profil?

– Ja. Ska man göra framgångsrika val måste man ha en säljbar skillnad som är tydlig. Att en röst på KD måste ge mig något som jag inte får hos andra partier.

Andreas Sturesson säger att KD lyckats som bäst när partiets hjärtefrågor också lyfts fram, där han nämner äldreomsorg, sjukvård och familjepolitik som de främsta exemplen.

– Det var stora frågor när vi 1998 gjorde vårt bästa valresultat, likadant var det när partiet i början av förra mandatperioden låg över 10 procent i opinionen, säger han.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.