Klädjättar bryter mot lagen

Naturvårdsverket har gjort en utredning på uppdrag av regeringen. Syftet är att komma med förslag på åtgärder för en mer hållbar hantering av textilier och textilavfall, skriver Svenska Dagbladet.

Nu är utredningen klar och i den sägs tydligt att den verksamhet som allt fler stora klädkedjor ägnar sig åt där de, på egna initiativ, startat insamlingar i sina butiker, är olaglig.

Kunder kan lämna in textilier och kläder på H&M, Kappahl och flera andra stora klädkedjor. Det spelar ingen roll om varorna är trasiga eller slitna, som ett företag skriver i sin marknadsföring.

Men på kristna hjälporganisationen Erikshjälpen, som driver ett 60-tal second hand-butiker i landet, känner man sig inte oroliga.

Påverkar det här beskedet er på något sätt?

– Nej, det skulle jag inte påstå. Vi tolkar inte slutsatserna i utredningen på det sättet. Och vi har inte fått några propåer om att vi omfattas av förbudet, säger Tomas Bjöersdorff till Dagen.

Han är verkställande chef för Erikshjälpens second hand-verksamhet och känner till utredningen som nu presenteras.

Där sägs att textilierna och textilavfallet som klädkedjorna samlar in räknas som hushållsavfall och då är det kommunerna som har ansvaret.

Men handeln protesterar mot slutsatserna och hävdar att klädbutikernas syfte är att återvinna materialet och på så sätt spara på jordens resurser.

Men Tomas Bjöersdorff menar att det är en väsentlig skillnad mellan second hand-verksamhet som Erikshjälpen och flera andra aktörer bedriver, och den kommersiella verksamhet som klädkedjorna ägnar sig åt.

– Vi som jobbar med ideell second hand tar emot kläder och annat som folk inte använder längre och ger det ett ökat återbruk. Därigenom bidrar vi till att sopberget i Sverige inte ökar i den omfattning som det annars skulle.

När det gäller den kommersiella klädindustrin handlar det enligt Bjöersdorff mycket om om att det som samlas in exporteras utomlands där det till exempel används som stoppnings-, isolerings- och kompositmaterial och för att skapa energi.

– Det finns nog ett miljötänk i grunden även hos dessa företag. Men i slutänden kan jag inte se det på annat sätt än att den typen av verksamhet ökar på snarare än minskar varukonsumtionen i vårt land.

Flera kommersiella butikskedjor tycks använda sina insamlingar av textilier och textilavfall som ett argument för att sälja mer. Om kunden till exempel köper för 300 kronor i butiken så får hon en kupong på 50 kronor att handla ytterligare för.

I utredningen sägs att det finns flera vägar att nå målet om ökad återvinning av textil. Om regeringen väljer att införa ett producentansvar för textilavfall krävs ändringar i miljöbalken, skriver Svenska Dagbladet.

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh är reporter på Dagen.