Nyheter
Klockren ringning
Inte sedan andra världskrigets slut har vi hört kyrkklockor ringa till annat än gudstjänst. Men 2014 är året då de har börjat klinga fram även andra, politiska budskap.– Det finns en viktig anledning för Svenska kyrkan att aktivt protestera mot nazismen, då den är djupt anti-religiös, säger religionsexperten Viktor Aldrin.
Jönköping och Åmål. Ystad och Falun. 92 kyrkor på Gotland. Och många, många fler. Vår- och sommarmånaderna 2014 kommer att gå till historien som klockringningens pånyttfödelse. Händelserna har gett rubriker i lokaltidningar runtomkring i landet senaste tiden.
– Det här är unikt. Inte sedan andra världskrigets slut har Svenska kyrkan på ett så organiserat sätt ringt i sina klockor för att föra fram ett politiskt ställningstagande, säger Viktor Ald-rin, teologie doktor vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad.
– Det sker delvis tack vare att kyrkan har blivit ett fristående samfund. Det hade inte varit lika lätt före separationen från staten, då det var staten som bestämde vad man fick och inte fick göra i kyrkan.
Det började på första maj i Jönköping, som protest mot det nazistiska Svenskarnas partis marsch genom staden. Nazisterna tågade – och kyrkorna ringde för fara. Som man gjorde förr i tiden, när kriget kom eller elden var lös. Kyrkorna tyckte att en annan sorts fara var å färde och ville göra någonting.
– En person berättade på ett möte att kyrkorna i Tyskland ringt för fara i samband med nazistdemonstrationer. Han undrade om det kunde vara något för oss. Jag tog det vidare till vår kyrkoherde och vi kom fram till att det var det, berättar prästen Fredrik Hollertz.
Inte förvånad
Att kyrkor runt om i landet valt att följa Jönköpings exempel i samband med SvP:s valturné i augusti är inget som förvånar Viktor Aldrin. I ett nazistiskt samhälle, och även det samhälle som Sverigedemokraterna vill ha, finns det inte plats för kyrkan så som den ser ut i dag, menar han.
– Sverigedemokraterna har sina rötter i samma ideologi som Svenskarnas parti. Det betyder att de är emot en kyrka som fokuserar på tro och Jesu budskap inte bara i ord utan också i handling. De vill i stället ha en statskyrka som fungerar som en traditionsbärare. Det finns stora likheter mellan deras syn på kyrka och den Reichskirche som fanns i Nazityskland.
Ris och ros
Jönköpings kyrkor fick mest ros för sitt agerande. Men även ris. En anmälan till domkapitlet, en del missnöje bland kyrkans folk och otaliga hätska inlägg på högerextrema hemsidor som menade att kyrkorna ska hålla sig till sitt och, paradoxalt nog, inte sabotera åsiktsfriheten och demokratin. Sedan dess har biskopar manat till försiktighet och uttalat att klockringning endast ska användas i samband med gudstjänster – men också sagt att det inte är fel att anordna en extra gudstjänst, till exempel för att fira alla människors lika värde.
– Dels är det extremhögern och de främlingsfientliga som har protesterat. De menar att kyrkan ska sköta sin religiösa grej och protestera mot nazismen hör inte dit. Dels har det att göra med att klockringningen stör det sekulära samhällskontraktet där religion är något privat. Den får utövas men utan att det märks. De som störs vill inte tvingas in i något de inte valt själva – och det är ju svårt att undvika med tanke på klockornas ljud. De hörs ju överallt.
I en kommentar till klockringningarna sa ärkebiskop Antje Jackelén att "Vissa farliga saker ska man ändå inte tiga ihjäl. Det har historien lärt oss. Det kan vara farligt att försöka tiga ihjäl."
– Det här är definitivt en pånyttfödelse, säger Viktor Aldrin. Efter decennier då kyrkklockor endast användes för att kalla till gudstjänst och bön har man i praktiken återgått till att varna för fara.
Fotnot: 2012 ringde Brahekyrkan på Visingsö i sina klockor i samband med Vätterbyggdens protest mot militära flygövningar över Vättern.
Anna Bieniaszewski Sandberg är tidigare reporter på Dagen.
