Nyheter
Kommuner sluter allt fler avtal mer kyrkor
De kristna organisationernas viktigaste insatser till samhället är människosynen och frivilligarbetarna. Det menar kommuner som Dagen pratat med.– Frivilligkraften är ett mervärde som gör de här organisationerna unika, säger Elisabeth Ulvenäs på Linköpings stad.
Dagen berättade i förrgår om en ny framväxande samarbetsform mellan kommunerna och den ideella sektorn. Den kallas idéburet offentligt partnerskap (IOP).
IOP går ut på att kommunerna sluter avtal med idéburna organisationer – och i avtalen ses ideologin som en tillgång och inte en belastning.
– Det är klart att de här organisationerna tillför ett mervärde när man har uttalat goda värderingar om människovärdet. Kommunen har svårt att jobba direkt mot EU-migranter. Då behöver vi samarbeta med andra aktörer, säger Margareta Forsberg, verksamhetschef på social utveckling i Göteborg.
Och samarbetet mellan kommuner och kyrkliga organisationer verkar bli allt vanligare. Ett 30-tal är redan igång i landet. I Linköping samarbetar kommunen till exempel med Linköpings stadsmission kring ett boende för fattiga EU-migranter.
– Vi är nöjda och planerar förlänga samarbetet. Det finns ett mervärde i resurserna som de har i form av frivilliga. Skulle samhället göra allt själv skulle det kosta mycket mer, säger Elisabeth Ulvenäs.
Kyrkan tillför det inte andra kan
Även Patrik Kalander, strateg inom Västerås stad, menar att de kristna organisationerna kan tillföra något som inte kommunens socialtjänst kan.
– Civilsamhället har en annan ingång hos människor än den myndighetsutövande socialtjänsten. Här behöver de utsatta till exempel inte kunna prestera något för att få hjälp, säger han.
Han tar även missbruksvården som exempel. Västerås kommunala verksamhet använder sig av principer i den så kallade tolvstegsmodellen – som ett komplement till övrig behandling.
Kalander kan även tänka sig att kommunen i framtiden skulle kunna ha ett idéburet offentligt partnerskap med exempelvis LP-verksamheten. Där är den kristna tron tydligt formulerad, som grund för behandlingsverksamheten.
Därmed inte sagt att LP-verksamheten kräver att den som deltar i behandlingen har en viss religiös tro.
– Jag utesluter ingenting. Föreningslivet är ett viktigt kitt mellan vanligt folk och det kommunala. Det är kanske just ideologin som får medlemmarna att organisera sig och det är en tillgång för hela samhället, säger han.
Handlar om förtroenden
Kan då en kyrka som drivs av att få människor att omfamna den kristna tron samtidigt samarbeta med kommunerna? Frågan är inte helt lätt att svara på, menar Ludvig Sandberg, politiskt sakkunnig på intresseorganisationen Socialforum.
– Organisationerna måste ha möjlighet att vara som de är och allt måste handla om förtroenden. Att ha biblar framme och kors på väggarna menar vi måste vara inom rimlighetens gränser. Men samtalet om mission måste föras mellan kommunen och den ideella föreningen.
Han menar att det har skett en förändring i det offentligas syn på idéburna organisationer de senaste åren. Från tanken om att det offentliga ska klara allt själv – till att se föreningarna som viktig hjälp till lösningar på gemensamma problem.
Det finns i dag som sagt runt 30 organiserade samarbeten mellan idéburna organisationer och kommuner i landet. Tanken är att idéburna organisationerna kan erbjuda något som inte marknaden kan ge. I annat fall ska tjänsterna upphandlas, enligt lag.
– För 30 år sedan tolkades det att kommuner ska vara neutrala i fråga om livsåskådning som att det skulle se likadant ut överallt. Men det är inte gångbart i dag. Samhället är mer pluralistiskt och staten har dessutom åtagit sig att främja mångfalden i samhället. Mångfald måste betyda att man gör saker på olika sätt, säger Ludvig Sandberg.
Dagen den 10 juni 2015.
Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.
