Nyheter
Kontrovers flammade upp när chanukka-ljuset tändes
JERUSALEM. Israels president tände det första chanukka-ljuset i Patriarkernas grav i Hebron – och en kontrovers flammade upp. Staden på Västbanken är en krutdurk i den israelisk-palestinska konflikten.
Just nu pågår helgen chanukka då judar under åtta dagar tänder ljus varje kväll i en åttaarmad ljusstake. Det är en ljus- och glädjehelg då man äter syltfyllda munkar och barnen får presenter.
Israels president Isaac Herzog valde att tända det första ljuset i Hebron, den bibliske Abrahams stad som är helig för både judar och muslimer – och där runt tusen militanta israeliska bosättare, skyddade av armén, bor mitt bland mer än 200 000 palestinier.
– Det judiska folkets historiska koppling till Hebron, till Patriarkernas grav, till arvet efter stamfäderna och stammödrarna är obestridlig. Att erkänna denna koppling måste vara bortom all kontrovers, sa Herzog vid ljuständningen i söndags kväll.
Många sammanstötningar i Hebron
Ceremonin ägde rum inför entusiastiska bosättare i Patriarkernas grav där enligt traditionen de bibliska stamfäderna Abraham, Isak och Jakob ligger begravda tillsammans i Makpela-grottan med stammödrarna Sara, Rebecka och Lea. Platsen är också helig för muslimer som kallar helgedomen Ibrahimimoskén.
Många blodiga sammanstötningar har ägt rum i Hebron, som är den enda stora palestinska staden på den ockuperade Västbanken där israelisk militär och israeliska bosättare befinner sig permanent inne i stadskärnan, omgivna av en stor palestinsk befolkning.
Israeliska vänstergrupper protesterar mot Herzogs besök och säger att presidenten uppmuntrar de mest extrema elementen bland bosättarna. Aktivister demonstrerade i söndags kväll men stoppades av polis och militär vid infarten till Hebron. Samtidigt drabbade palestinska demonstranter och trupper samman inne i staden.
“Det är obegripligt att presidenten, som ska vara en enande figur, väljer att tända ett ljus på, av alla platser, en plats som blivit en symbol för förtryck och våld”, säger den israeliska fredsrörelsen Fred nu i ett uttalande.
Ses som en provokation
Det palestinska utrikesdepartementet fördömer besöket som “ett klart brott mot internationell rätt … och som en bekräftelse av ockupationen på alla nivåer som kan leda till förnyad spänning”. Den terrorstämplade palestinska islamistgruppen Hamas kallar besöket en “provokation” och ett “vanhelgande av moskén”.
– Vi måste komma ihåg att vi inte är de enda vars rötter sträcker sig till denna grav. Den här platsen är helig för alla Abrahams barn. Och vi måste fortsätta att drömma om fred mellan alla religioner och trosriktningar i det här landet och fördöma alla former av hat och våld, sa Isaac Herzog när han tände ljuset.
Judar bodde i Hebron sedan urminnes tider fram till 1929, då de tvingades bort när en arabisk mobb massakrerade 67 judar. Åren 1948–1967 styrdes Hebron och Västbanken av Jordanien. Israel erövrade området i sexdagarskriget 1967. Därefter började judar flytta tillbaka till Hebron.
1994 massakrerade en israelisk bosättare 29 palestinier som förrättade bön i Ibrahimimoskén. 1997 delades staden mellan israeler och palestinier.
Presidenten har personlig koppling
Presidenten berättade under ceremonin att hans familj hade kopplingar till ceremonin och att en av hans släktingar hade överlevt massakern 1929.
– Jag tvivlar inte på att hon skulle ha blivit mycket rörd av att en av hennes ättlingar tänder chanukka-ljus i Patriarkernas grotta, sa Isaac Herzog, tidigare ledare för Arbetarpartiet.
Också hans pappa var Israels president medan hans farfar var landets överrabbin.
Arne Lapidus är Dagens korrespondent i Israel.
