Nyheter
Kopterna i Egypten gläds åt megakatedral
Det var länge omöjligt att bygga kyrkor i Egypten. Men nu har Mellanösterns största kyrka uppförts i det som ska bli landets nya huvudstad. Trots jättebygget är många kristna fortfarande oroade för framtiden.
Fyra mil utanför den myllrande 20-miljonerstaden Kairo håller Egypten på att skapa det som ska bli en ny huvudstad i öknen, med nya myndighetsbyggnader, bostäder, moskéer och faktiskt också kyrkor.
Under den ortodoxa julen, som firas i början av januari, invigdes det som enligt uppgift är Mellanösterns största kyrka, en koptisk katedral som fått namnet Födelsekyrkan. Detta blir inte den enda kyrkan i den nya huvudstaden. Den katolska kyrkan har nyligen fått klartecken att bygga en egen kyrka i samma område.
I Egypten har det i praktiken varit omöjligt sedan 1800-talet att uppföra nya kyrkor, men 2016 förändrades lagstiftningen. Många av landets tio miljoner kristna hälsar det nya katedralen, som i stor utsträckningen betalats av staten, med glädje.
— Det är ett positivt tecken att det uppförs en stor kyrka i det som ska bli den nya huvudstaden, säger fader Younan Shoenouda, som är koptisk präst verksam i Västsverige, till Dagen.
De kristna i Egypten är en utsatt minoritet, där många lever i stor fattigdom. De kommer inte att ha råd att flytta till den nya huvudstaden där bostadspriserna är mycket höga.
Skulle inte pengarna som användes till att uppföra kyrkan kunnat användas bättre?
— Kyrkan var en gåva. När man tar emot en gåva så säger man inte att det varit bättre att satsa på det och det istället, då är man tacksam.
Presidenten på julmässa
Den nya katedralen liknar de traditionella koptiska kyrkorna i landet och ska, när den är helt färdig, rymma 8 200 gudstjänstbesökare. När kyrkan invigdes så fanns landets president Abdel Fattah al-Sisi på plats, vilket var den första gången som en egyptisk president deltog i en julmässa.
Presidentens närvaro var ett tecken på de starka band som finns mellan honom och den koptiska kyrkans ledning, som ger honom ett starkt stöd.
Även bland de vanliga kristna i Egypten verkar presidenten vara populär. Presidenten ses som en räddare då han och den egyptiska armén tog makten från det Muslimska brödraskapet, som fruktades av många sekulära och kristna egyptier.
Fortsatt diskriminering
Även om vissa lagar ändrats under president Sisi diskrimineras de kristna fortfarande.
— Det är fortfarande svårt att bygga kyrkor på många platser. Det är lätt att stifta nya lagar, men problemet är att de inte följs. Lokala myndighetspersoner obstruerar möjligheterna att få byggnadslov för kyrkor. Och när kyrkbygget väl kommit igång så har de attackerats, säger fader Younan Shoenouda.
De kristna har utsetts till måltavla av muslimska extremister. En rad blodiga terrordåd mot kristna har genomförts, vilket resulterat i hundratals dödsoffer. Kristna fruktar att terroristerna kan slå till igen, och att den nya stora katedralen skulle kunna locka terroristerna att slå till.
— Men säkerhetssituationen är lite bättre nu, även om det fortfarande finns problem, som att kristna flickor kidnappas, säger han.
Osäker framtid
Egyptens framtid är osäker, bland annat beroende på landets ekonomiska kris. Frågan är vad som kommer att ske med de kristna om president Sisi av någon anledning skulle tvingas från makten.
— Men som kristna förtröstar vi inte på någon människa, utan på Jesus som är densamme igår, idag och i evighet.
Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.
