Nyheter
”Korstecken ansågs vara något hedniskt”
Magnus Malm berättar om sin barndoms frikyrka, och om rädslan för det som har med det katolska att göra.
Magnus Malm växte upp i Frälsningsarmén och minns att det kunde ses som hedniskt att göra korstecken.
– Jag har mött en enorm rädsla för allt som uppfattas som katolskt i frikyrkliga sammanhang.
Nu berättar han och Peter Halldorf om sina resor in i kyrkohistorien och vad de fann i mötet med de historiska kyrkorna.
Det har i frikyrkan funnits en skepsis till kyrkohistorien och det som har med de historiska kyrkorna att göra. Men under de senaste 30 åren har något hänt, åtminstone i delar av frikyrkligheten. I dag finns det frikyrkoförsamlingar som samlas till tidebön, har gjort nattvarden mer central och låtit ikoner få plats i kyrkorummet. Dessutom är andlig vägledning, retreater och böcker av katolska författare som Wilfrid Stinissen och Henri Nouwen naturliga fördjupningskällor för många inom frikyrkan.
I en tvådelade poddserie tittar vi närmare på den här utvecklingen och börjar med två av de personer som varit med och banat väg för kyrkofädernas intåg i frikyrkan, pingstpastorn Peter Halldorf och teologen Magnus Malm.
Lyssna på första delen:
Albin Larsson är reporter och printredaktör på Dagen samt programledare för Frikyrkopodden.
