Kraftigt ökade bidrag till samfundens säkerhet

Regeringen har fått signaler om att allt fler troende upplever sig utsatta för hat och hot, och höjer nu statsbidraget för säkerhetsfrämjande åtgärder kraftigt.

– Det är angeläget att staten tar ett större ansvar för säkerhetssituationen för troende och för trossamfunden, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Det är i en debattartikel i tidningen Barometern som regeringspartierna, alltså Kristdemokrater, Moderater och Liberaler, tillkännager höjningen tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

”Vi ser i dag hur människor väljer att ta av sig religiösa symboler när man är på offentliga platser och hur lokaler vandaliseras och förstörs för att sprida skräck och tystnad. Det är inget vi tysta kan stå och se på,” skriver partierna, och tillägger att detta kräver ett skydd för de gudstjänstlokaler där troende samlas.

”Därför förstärker vi nu statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället med 30 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen”.

– Vi ser att trossamfund, och troende människor, är utsatta för hot och hat. Det här är något som framkommit under den dialog jag haft med trossamfunden under året, säger Jakob Forssmed till Dagen.

– Det är ett stort problem. Om inte människor känner sig trygga när de firar gudstjänster eller samlas med sina trosfränder, då har vi religionsfrihet bara på pappret. Det är otroligt viktigt att Sverige är ett land där människor av olika tro kan leva sida vid sida.

Har budgetökningen något med den höjda terrorhotnivån att göra?

– Flera trossamfund har uttryckt bekymmer kring säkerhetssituationen, och det är orimligt att deras medlemmar lägger delar av medlemsavgiften på säkerhetsåtgärder. Det gäller inte minst synagogor och judiska organisationer, men också moskéer och kyrkor som är utsatta. Vi gör nu detta permanent, men vi vet att det finns vittnesmål från troende personer, muslimer men också andra, om att man uppfattar en ökad hotnivå, och ett ökat hat i sin vardag. Och vi vill svara upp med de ökade anslaget.

Har det blivit farligare att vara utövande troende i Sverige de senaste tio, 20 åren?

– Det finns tecken på att hot och hat ökat för troende människor. Med det vill vi inte säga att det är farligare att vara troende, vi kan inte svara på det på det sättet. Men det är angeläget att staten tar ett större ansvar för säkerhetssituationen för troende och trossamfund, för att säkra religionsfriheten. Det är helt centralt för vårt samhälle att skydda människors rätt att utöva sin tro, enskilt och i gemenskap med andra.

Vad kan ligga bakom upplevelsen av ökade hat och hot?

– Det är svårt att svara på varför man upplever det. Men vi har en ökad polarisering i samhället, vi har för lite dialog mellan olika grupper och den behöver vi förstärka på olika sätt. Det finns en extremistisk religionsutövning men också mycket av vardagsreligiositet. Många människor har en tro och de måste kunna känna trygghet.

Bidrar inte samarbetspartiet SD till ökad polarisering när dess företrädare uttalar sig väldigt kritiskt om islam och vill förbjuda böneutrop?

– Jag kan konstatera att vi är fyra partier, med Sverigedemokraterna, som skriver under på denna höjning och som tycker att det är angeläget att öka stödet för att skydda möjligheten till religionsutövning i Sverige. Det ser jag som en styrka.

Ni skriver att bidragsmodellen ska förändras för att ”de organisationer som har de största behoven också är de som ska få del av medlen”. Vilka är de och införs även ett verksamhetsbidrag för ökad säkerhet, såsom som Statskontoret föreslagit?

– Jag kan inte säga i nuläget hur modellen kommer att förändras, utan den frågan bereds just nu. Men att den ska förändras är uppenbart efter Statskontorets rapport, som visade på stora brister, säger Jakob Forssmed.

– Historiskt sett har det varit judarna som haft de största behoven. Men vi ser också att moskéer drabbas av hot och hat och behöver kunna stärka sin säkerhet.

I sin översyn av statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhällets organisationer, konstaterade Statskontoret tidigare i år att Kammarkollegiet inte fördelar bidraget utifrån faktiska behov, och föreslog att organisation framöver bör kunna få bidrag dels som projektbidrag, så som det är i dag, och dels i form av verksamhetsbidrag

Hur ska en kristen frikyrkoförsamling tänka kring sin säkerhet?

– Jag tror att förhållandena varierar från plats till plats, och vill inte ha något allmänt påbud som hållning. Men jag konstaterar att det nu kommer finnas ett större stöd att tillgå från det offentliga, vilket är angeläget eftersom religionsutövning är något grundläggande i vårt samhälle.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.