Nyheter
”Kristna måste orka möta varandra där det skaver i tron”
Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges kristna råd, i ny bok om att stå ut med andra

Bland vanliga kristna är tiden inne att möta varandra i det som skaver, och att orka med det som är de verkliga skillnaderna i synsätt i tron. Det anser Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd. Hon uppfattar att känslan i kyrka och samhälle ofta är hård och att vi har svårt att stå ut med varandra.
Sofia Camnerin har i veckan haft boksläpp för en ny bok med titeln ”Stå ut med de andra” (Verbum). Utifrån uppmaningen ligger det nära att fråga hur det egentligen står till i svensk kristenhet och ekumenik.
Hur är det då, står kyrkorna och kristna ut med varandra?
– Ja, på ett plan gör vi det när det gäller den mer officiella kyrkoledarnivån som Sveriges kristna råd bjuder in till. Där möts ofta människor som lever, tänker och kan ekumenik. Då går det ofta väldigt lätt. Kanske till och med för lätt, säger Sofia Camnerin.
– Men alla vi vanliga kristna behöver också orka möta varandra. Framför allt där det skaver och olikheterna innebär verkliga skillnader. Detta för att komma längre och djupare. Det handlar här inte främst om oss själva, utan om att den omgivande världen ska tro igen.
Bibelsyn - en fråga att prata om
Laddade frågor i svensk kristenhet är enligt SKR-generalen hbtqi-frågor, ökande främlingsfientlighet, liksom ibland en upplevd spänning mellan varm Jesustro och att kämpa mot exempelvis klimatförändringarna. Och det är inte alltid mellan samfund de olika skillnaderna går, utan de kan också finnas mitt i en församling.
– Jag tror också att vi snart borde börja prata om bibelsynen. Vi behöver få synliggöra verkliga skillnader för att förhoppningsvis så småningom kunna erkänna och omfamna att andra läser Bibeln på ett annat sätt än jag gör.
Cancelkultur också i kyrkorna
Sofia Camnerin uppmärksammar också den så kallade cancelkulturen, med utfrysning och uteslutning av den som har fel, eller har gjort fel. Här ser hon också ett visst behov av självprövning exempelvis i hennes egna sammanhang i Equmeniakyrkan, uppger hon.
– I vissa sammanhang drar man slutsatsen, att det här går ju inte eftersom vi tycker så olika. Samtidigt är det en svår balansgång eftersom vi också kan komma till en punkt där någon måste lämna ett sammanhang.
En rejält laddad fråga för Sofia Camnerin själv har sedan kriget i Ukraina inleddes varit kraven inifrån kristenheten att sparka ut rysk-ortodoxa kyrkan från Sveriges kristna råd. SKR har tydligt uttalat sitt avståndstagande mot Rysslands anfallskrig, men rysk-ortodoxa kyrkan har inte tvingats lämna den ekumeniska gemenskapen med 26 medlemskyrkor.
Detta trots att kyrkans högsta ledare i Ryssland, patriark Kirill, har ställt sig bakom president Putin och kriget.

“Kriget känns under huden”
I Kyrkornas världsråd, där Sofia Camnerin fram tills nyligen har varit en del av centralkommittén i 16 års tid, har man gjort samma ställningstagande.
– Det har varit svårt. Det vidriga kriget känns under huden. Vi har haft ett stort tryck på oss att sparka ut dem. Samtidigt känner jag mig trygg i att inte göra det. Det går helt emot vad ekumeniska sammanhang handlar om och om vad kyrkor är och ska vara. Vi tillhör samma kropp.
– Vårt uppdrag i ett sådant här läge är att både markera tydligt varför det är okristligt att legitimera krig och att samtidigt inte av klippa av varandra, utan att fortsätta att hålla dialogen.
Skiljer på enhet och enighet
Som generalsekreterare för Sveriges kristna råd hoppas hon kunna vara med och ge verktyg till arbete för enhet mitt i konflikter och polarisering – både i kyrkorna och i samhället i stort, och därav hennes bok. Hon ser detta som centralt i kristen tro. Och är samtidigt hoppfull utifrån att den kristna kallelsen är att peka på att kärleken övervinner hatet och att livet är starkare än döden.
Gud har inte gett upp, förklarar hon.
– För mig handlar enhet inte om att likställa med enighet. Utan om att enheten ska vara samhörighet, gemenskap, helande och försoning. Vi kan värna olikheter och samtidigt höra samman med Gud och andra människor, säger Sofia Camnerin.