Nyheter

Kristna profiler i upprop till stöd för muslimer

Joel Halldorf och Kent Wisti bland de tio författare som vill visa muslimer stöd efter koranbränningarna

Tio svenska kulturprofiler fördömer den senaste tidens koranbränningar, vars syfte är att ”såra och stöta ut troende muslimer ur det svenska samhället”.
Publisert Sist oppdatert

Tio svenska kulturprofiler fördömer den senaste tidens koranbränningar, vars syfte är att ”såra och stöta ut troende muslimer ur det svenska samhället”.

”Vi är många som i olika grad känt av religionsföraktet och blivit betraktade som udda under de år då aktiv religiositet stod lågt i kurs”, skriver bland andra de kristna författarna Joel Halldorf, John Sjögren och Kent Wisti, i Dagens Nyheter.

De övriga undertecknarna är författarna Anita Goldman, Ola Larsmo och Per Svensson, liksom Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein, DN:s ledarskribent tillika Dagen-krönikören Erik Helmerson, Göran Greider, författare och chefredaktör på Dala-Demokraten samt Erik Jersenius, kulturredaktör på Östgöta Correspondenten.

De tio, som kallar sin debattartikel för ett upprop, skriver i DN att de inte är vill ha något förbud mot hädelse, då detta vore att inskränka religionsfriheten. Däremot menar de att koranbränningarna ”ligger på gränsen” av vad lagen om hets mot folkgrupp tillåter.

”Men oavsett vilka juridiska slutsatser de svenska domstolarna kommer till i den här frågan, har de svenskar som är troende muslimer rätt att känna stöd från oss andra när deras tro hånas och de missaktas som grupp”, skriver de tio, och tillägger att de ser det som sin ”moraliska plikt […] att avvisa de som polariserar och kränker, och innesluta de som hatarna försöker stöta ut”.

”Vi bör visa vår solidaritet med de svenskar som politiska extremgrupper vill förolämpa och stöta ut ur samhällsgemenskapen. Ingen ska behöva gråta av harm och rädsla på fredagsbönen. Lika litet som det ska ske på söndagsmässan eller sabbatsgudstjänsten”, skriver de.

Både Sveriges kristna råd och Sveriges interreligiösa råd har fördömt den koranbränning som tidigare i sommar ägde rum utanför en moské i Stockholm på en muslimsk högtidsdag. Även evangelisten Sebastian Stakset protesterade nyligen mot koranbränningarna, som han menade borde kunna likställas med hets mot folkgrupp.

Efter förra veckans koranbränning har svenska ambassadörer kallats upp i en rad länder i Mellanöstern och Irans högsta ledare ayatolla Khamenei anklagar Sverige för att ha förklarat krig mot den muslimska världen. Det har också anordnats folkliga protester mot Sverige, uppger TT.

Fakta: Koranbränningar i Sverige

  • Påskupploppen i flera städer i Sverige 2022 startade efter att Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, ville bränna Koranen i flera svenska städer. Hans besök i städerna under påskhelgen följdes av våldsamma upplopp med skadegörelse och våld främst riktat mot polisen.
  • I slutet av januari 2023 brände Rasmus Paludan en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm. Protester bröt ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängdes tillfälligt under protesterna.
  • Under våren nekades tillstånd till flera ytterligare koranbränningar. Enligt den rättsliga prövningen som gjorts hade polisen dock inte rätt att neka till tillstånden.
  • En privatperson tände eld på en koran utanför moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm i juni. Protester bröt ut bland annat i Bagdad, där hundratals demonstranter samlades utanför den svenska ambassaden och även tog sig in i byggnaden. Sveriges ambassadör i Saudiarabien blev uppkallad till landets utrikesdepartement.
  • Två personer eldade sidor ur en koran utanför Iraks ambassad i Stockholm i juli. Handlingen fick Irak att bryta de diplomatiska kontakterna med Sverige och stoppa alla affärer med svenska företag i landet. Tidigare stormades även Sveriges ambassad i Bagdad av demonstranter som startade en brand.

Källa: TT

Powered by Labrador CMS