Kristna skolor utan anmärkning vid granskningar - ändå hänvisas till problem

Ingen av de 15 kristna skolor som granskats särskilt av Skolinspektionen sedan i höstas har fått någon anmärkning på hur de skött de konfessionella inslagen.

I sin tematiska tillsyn av konfessionella friskolor har myndigheten velat säkerställa att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och att utbildning och undervisning bedrivs i enlighet med skolans värdegrund.

En del kristna skolor som ingått i tillsynen har fått anmärkningar, till exempel för att de tillämpat klädkoder eller trivselregler som inte bedömts överensstämma med skolans värdegrund.

Men på ingen av skolorna bedömer man, enligt de slutrapporter som Dagen tagit del av, att undervisningen påverkas av de konfessionella inslag som får förekomma inom utbildningen i övrigt, till exempel i form av morgonbön.

Oanmälda besök

Tillsynen grundar sig på ett regeringsuppdrag och skedde genom oanmälda besök och intervjuer under hösten och våren. Slutrapporten kommer inte förrän senare i höst.

När regeringen förra veckan lade fram ett lagförslag till etableringsstopp för konfessionella friskolor hänvisar man till de tidigare problem med konfessionella inslag i undervisningen som beskrivs i Skolinspektionens årsrapport för 2021, vilken släpptes den 15 mars i år.

“Vi har på ett tiotal skolor, genom åren, som exempel sett att tiden för skolans val, som är en del av den garanterade undervisningstiden, helt eller delvis otillåtet används för annat än undervisning som exempelvis morgonsamlingar, fredagsbön eller kyrkobesök där konfessionella inslag ingår,” skriver myndigheten i rapporten, som inte säger något om vad den då pågående tematiska tillsynen visat.

Inga sådana övertramp har dock framkommit vid de kristna skolor som granskats särskilt på just denna punkt under vårvintern.

Jan Rosman, ordförande för Kristna friskolerådet, påpekar att Skolinspektionen i sin tematiska tillsyn verkar ha föregripit de nya, strängare villkor för konfessionella inslag som gäller från årsskiftet.

– Ändå hittar de inte mycket att anmärka på. Det lilla de hittar är enkelt för oss att justera – för att fortsätta vara de skolor i landet som är allra bäst på att skilja mellan kyrka och ideologi å ena sidan och skola å andra sidan, säger han till Dagen.

Att regeringen trots detta föreslagit ett etableringsstopp för konfessionella friskolor betecknar han som “bisarrt och tragiskt”, och ett sätt att jaga “problem i skolor där de problemen inte finns”.

– Den enda anledningen vi kan se för regeringens inställning är populism inför valet. Det lockar till sig auktoritära röster som reflexmässigt är emot religion.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.