Nyheter
Kristnas rättigheter - fall för Europadomstolen
Brittiska domstolar inskränker religionsfriheten för enskilda när man förbjuder anställda att bära kors. Det hävdar brittiska Equality and Human Rights Commission som vill att Europadomstolen förtydligar hur konventionerna ska tillämpas. Kritiken är hård från grupper av ateister och homosexuella.

Europadomstolen slår fast varje individs rätt till samvets- och religionsfrihet samt att få praktisera sin religion "hemma eller offentligt". Klart och tydligt, kan det tyckas, men de senaste åren har en rad uppmärksammade fall skapat diskussioner kring hur formuleringarna ska tolkas.
Dagen har tidigare berättat om Nadia Eweida, anställd på British Airways, som förbjöds att öppet bära sitt kors (efter kraftiga protester togs kravet tillbaka). Vigselförrättaren Lillian Ladele fälldes i domstol efter att inte ha velat leda en ceremoni för ett samkönat partnerskap med hänvisning till sin kristna tro.
Diskriminering på religiös grund
Det är med dessa och ytterligare två fall - samtliga handlar om kristna individer som upplevt sin religionsfrihet inskränkt på sina arbetsplatser - som Equality and Human Rights Commission (EHRC), ett statligt offentligt organ, nu begär att få företräda personerna i Europadomstolen mot Storbritannien. EHRC menar att brittiska domstolar gjort för snäva tolkningar av vad som är diskriminering på religiös grund på arbetsplatsen. Om inget görs, hävdar EHRC, kommer det sätt som lagarna tolkats på inte ge tillräcklig skydd av religionsfrihet eller tro:
"Domstolarna har satt ribban för högt för någon att bevisa att de har blivit diskriminerade på grund av deras religion eller tro", skriver kommissionen i ett utlåtande.
Kommissionen är bekymrad över att utslagen gjorda i Storbritannien och europeiska domstolar skapar förvirring.
"Till exempel, några kristna som velat visa religiösa symboler på arbetsplatsen har förlorat sitt rättsanspråk att bära ett kors, medan andra har tillåtits det efter att ha träffat en kompromiss med sin arbetsgivare".
Konsekvensen är att det blir svårt för en arbetsgivare att veta vad de ska göra för att skydda människor från att bli utsatta för religiös diskriminering, enligt EHCR som tillägger att arbetsgivare kan bli "överdrivet förbehållsamma" och inskränka folks rättigheter.
"Det är också svårt för anställda som inte har något annat val än att rätta efter deras arbetsgivares beslut."
"Skälig anpassning"
Kommissionen föreslår att man tillämpar "skälig anpassning" i ett försök att hantera hur anställda ska kunna utöva sin religion. Till exempel ska en jude som mer av religiösa skäl om att inte arbeta på en lördag bör hans arbetsgivare anpassa sig till detta genom att ändra arbetstider, tycker institutionen.
De vill i Europadomstolen företräda fyra personer mot Storbritannien. Det gäller Nadia Eweida och Shirley Chaplin vilka på sina arbetsplatser nekades att bära kors synligt. Och Lillian Ladele som inte ville utföra samkönad ceremoni med hänvisning till sin kristna tro, samt kristne relationsrådgivaren Gary McFarlane som inte ville ge ett homosexuellt par rådgivning i sexuella frågor.
- Vår intention med dessa fall är att uppmuntra domare att tolka lagen bredare och tydligare till fördel för religiösa och icke-religiösa, säger John Wadham, från EHCR.
Utspelet stöter på motstånd. Ordföranden för ateistiska British Humanist Association (BHA), Andrew Copson, tycker att EHCR:s ingripande är "fullständigt oproportionerligt" och "chockerande".
Fyra individuella fall
Även om det nu är fyra individuella fall som tas till Strasbourg ser det sammantaget ut som en samlad agenda, enligt Andrew Copson som ser detta som en "avsiktlig agenda" att samla stöd för återkristning av det offentliga rummet.
- Kommissionen är under påtryckning av kyrkor och andra religiösa lobbygrupper.
Andrew Copson får medhåll. Ben Summerskill, ledare för Stonewall, en organisation som arbetar för homosexuellas rättigheter, är oroad över att EHCR vill ta upp fallen i Europadomstolen.
Fotnot : Equality and Human Rights Commission är ett så kallat "non-departmental public body". Det är en slags statlig offentlig institution med visst mått av självständighet.