Kritik mot regeringsförslag om stöd till trossamfund

– Över lag kommer trossamfunden att få det svettigt för att kunna få del av bidragen, säger Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare Karin Wiborn om regeringens förslag, som presenterades i veckan.

Hon ser flera problem med de föreslagna åtgärderna – inte minst oroar skrivningar om att enstaka uttalanden från medlemmar kan göra att bidrag stryps.

I veckan presenterade regeringen nya och skärpta villkor för stödet till organisationer som kan kopplas till våldsbejakande budskap. Redan tidigare har partierna varit ense om att inga offentliga medel ska gå till våldsbejakande budskap. Två utredningar har också tillsatts och lagt fram förslag, 2018 och 2019. I veckan kom så regeringens besked om att villkoren för statligt stöd ska skärpas. Än så länge handlar det om förslag, som om dessa går igenom kommer att börja gälla 2023.

Måste söka om bidrag

Om förslaget går igenom innebär det bland annat att berörda samfund måste söka om sina bidrag för att säkerställa att de lever upp till demokrativillkoren.

Karin Wiborn säger att hon ser en rad problem med de nya reglerna, och hon hoppas på en debatt runt förslaget, som presenterades i förväg för samfundsledare.

– Vi hade ett möte innan förslaget presenterades där vi fick hjälp att förstå vad detta innebär för oss.

Hon säger att hon har förståelse för bakgrunden till förslagen.

– Det här arbetet har pågått jättelänge. Men det finns en valhänthet runt frågan om hur vi ska komma till rätta med religiösa organisationer som inte lever upp till de demokratiregler vi har. Samtidigt som man vill komma åt detta vill man inte diskriminera, utan samma regler ska gälla för alla.

“Omöjligt att leva upp till”

Men i det förslag som presenterades finns, menar hon, flera oklarheter och krav som blir svårhanterliga.

– De är inte ute efter att sätta dit de klassiska frikyrkorna. Men i slutänden blir det regler som är svåra att leva upp till.

Det handlar bland annat om skrivningar om att det kan räcka att en enstaka företrädare i en organisation uttalar sig ‘felaktigt’, det vill säga på ett sätt som inte överensstämmer med demokratikraven, för att bidrag ska strypas.

– Visserligen sägs att det finns möjligheter till en så kallad ‘läkningsprocess’, där organisationen vidtar åtgärder mot den aktuelle företrädaren. Men det innebär ändå att det införs en kontrollinstans som blir besvärligt att hantera. Vi ser framför oss ett arbete där vi måste väga vad det innebär att vara samfund, vad det kostar oss och vad det ger oss.

“Skruvar åt trossamfunden”

Karin Wiborn tar upp frågorna om övergrepp inom kyrkan som exempel på situationer som kan bli svåra.

– Övergrepp förekommer, även om vi motverkar och arbetar förebyggande på alla sätt. Men om detta ändå sker, innebär detta inte per automatik att vi till exempel kan utesluta en församling där det har skett. Hur ska vi då göra? Hur mycket kontrollinstans ska vi behöva vara för våra församlingar för att vi ska leva upp till de regler som andra sätter upp för oss? Man skruvar åt väldigt när det gäller trossamfund.

Regeringen föreslår också att ansvaret för att utreda vilka som ska få bidrag flyttas från regeringen till myndigheter.

Säpo kan få expertansvar

Vidare finns skrivningar om att knyta expertfunktioner till att säkerställa så att bidrag inte ges till organisationer som inte lever upp till kraven, till exempel Säpo eller Center mot våldsbejakande extremism. Exakt hur detta skulle ske är än så länge oklart.

En annan fråga som oroar Karin Wiborn är uppbördsrätten, den hjälp trossamfunden har fått för att ta upp kyrkoavgiften, och skrivningar som gäller stöd från utlandet till trossamfund, något som regeringen vill begränsa.

Kommer ni att vidta några åtgärder med anledning av de aviserade reglerna?

– Nej, vi vidtar inga åtgärder innan vi vet mer. Det är bara att avvakta, säger Karin Wiborn.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.