Nyheter
Kyrkohandboksförslag öppnar för alternativ musik
Efter mer än tio års arbete – och "blod, svett och tårar längs vägen", som ärkebiskop Antje Jackelén uttryckte det – finns det ett slutgiltigt kyrkohandboksförslag. – Det här är en glädjens dag, sa ärkebiskopen i samband med torsdagens pressträff i Uppsala.
Ärkebiskopen, som har författat flera böcker, konstaterade inledningsvis att det är en stor känsla att stå med ett färdigt bokmanus.
– Men det här, det är mycket större. Det här är något som har engagerat hela kyrkan och även de som inte känner sig tillhöriga kyrkan. Nu finns det här förslaget som sammanfattar allt detta engagemang, all denna kunskap och all denna längtan efter att göra något så att Svenska kyrkans gudstjänstliv ska präglas av gudstjänstglädje.
Under processens gång har projektet mött en hel del kritik – ofta med fokus på det musikaliska innehållet. Antje Jackelén medgav att en del kritik har varit "ytterst berättigad". Enligt hennes sätt att se på situationen fanns det inte tillräckligt med kyrkomusikaliska resurser från början samtidigt som projektet har växt efter hand.
Revisionsgruppen har på sätt och vis löst problemet genom att i det slutgiltiga förslaget öppna för fler möjligheter att välja musik som inte finns med i det över 400 sidor tjocka dokumentet. Förutsättningen är att ansvarig kyrkoherde ger sitt godkännande till musiken. Trots att ett slutgiltigt förslag nu alltså är överlämnat till kyrkostyrelsens arbetsutskott konstaterade Antje Jackelén också att det finns mer att göra på det musikaliska området.
– Kyrkostyrelsen har tagit beslut om att dels arbeta med det fortsatta musikaliska arbetet. Man har tillsatt en förstudie för att framför allt arbeta med den tidigare kyrkomusiken.
När det kommer till texter finns däremot inte samma valmöjlighet – där är det de skrivna alternativen i kyrkohandboksförslaget som ska användas. En förändring sedan det förra förslaget är att den slutgiltiga versionen öppnar för fler möjligheter att använda orden "Herre" och "Kristus".
På en konkret fråga om det är möjligt att utifrån det nya förslaget plocka ihop delar så att de tillsammans skapar en mässa identisk med 1986 års kyrkohandbok blev svaret ja.
– Det jag möjligtvis skulle ha svårt med är något kommatecken eller enstaka ord i någon bön. Men det finns så många böner och så mycket musik från 86:an så det går utan vidare, sa revisionsgruppens Jan-Olof Aggedal.
Det nya kyrkohandboksförslaget har också kritiserats för att innehålla allt för många alternativ vilket enligt kritikerna riskerar att försämra igenkänningsfaktorn vid gudstjänster.
Men såväl Antje Jackelén som revisionsgruppens ordförande, biskop emeritus Esbjörn Hagberg, poängterade att framtida gudstjänstbesökare kommer att känna igen sig i den övergripande grundstrukturen.
Antje Jackelén jämförde med 1986 års kyrkohandbok.
– Vill man göra en familjegudstjänst i dag går man till rubriken Familjegudstjänst och så finns allting där. I det nya förslaget har man valt ett annat paradigm där den stora rytmen är att varje gudstjänst består av element: samlingen, ordet, måltiden, sändningen. Tittar man i det nya förslaget så finns det inte så många "stuprör" som i den nuvarande kyrkohandboken.
– Det här kommer att ställa större krav på präster och musiker och deras samarbete med varandra eftersom det inte bara är att ta fram ett färdigt recept. Det tror jag är en bra utmaning för gudstjänstfirandet.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
