Nyheter

Kyrkoledarna nöjda med att ha stoppat lagförslaget

“När kyrkorna samlat sig har man lyssnat - här är det så konkret, det känns otroligt bra”

SKR firar jubileum.
Både Karin Wiborn, Equmeniakyrkan, och Sofia Camnerin, Sveriges kristna råd, var med och protesterade då den tidigare regeringen ville införa demokrativillkor för trossamfund.
Publisert Sist oppdatert

Vi har lyssnat på trossamfunden. Så kan man sammanfatta regeringens budskap när de förklarar varför de stoppade lagförslaget om demokrativillkor för trossamfund.

– Det hedrar politikerna, säger Karin Wiborn från Equmeniakyrkan.

– Men nu är det upp till bevis, säger Sofia Camnerin från Sveriges kristna råd (SKR).

Socialdemokraterna har den senaste tiden blåst till strid när det gäller bidrag till trossamfund. Religiösa extremister ska inte få tillgång till en enda skattekrona lyder retoriken, där partiet försökt via ett utskottsinitiativ lyft fram sin tidigare proposition som lades fram strax innan valet förra året.

– Förslaget var inte tillräckligt förankrat i civilsamhället och hos trossamfunden, svarade Carl Nordblom (M) i riksdagsdebatten inför den omröstning som en gång för alla dödade S-regeringens tidigare förslag.

Kyrkan protesterade

Att kritiken från trossamfunden varit omfattande vet den som läst Dagen det senaste året. I stort sett alla kyrkoledare från de traditionella samfunden har protesterat.

– I stället för att komma åt extremism finns en risk att man stryper lokala initiativ och demokratins viktiga undervegetation, menade pingströrelsens ledare Daniel Alm då han intervjuades i frågan.

”Den kollektiva bestraffningen skapar misstänksamhet, kontroll och osäkerhet in i trossamfunden”, skrev Evangeliska frikyrkans ledarduo Linalie Newman och Ingemar Forss på debattplats.

Linalie Newman, Ingemar Forss, utomhus i Visby.
Linalie Newman och Ingemar Forss leder Evangeliska frikyrkan, EFK, och har varit med och protesterat mot den tidigare regeringens förslag om demokrativillkor för trossamfund.

Fick gehör

Kyrkoledarnas protester fick till slut alltså gehör. Efter valet drog den borgerliga regeringen tillbaka lagförslaget och lovar att återkomma med demokrativillkor som har en större förankring hos såväl trossamfund som civilsamhället i stort.

– Det är en stor glädje att förslaget inte gick igenom och det hedrar politikerna att de lyssnar på trossamfunden i frågor när det handlar om oss, säger Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan.

Hon fyller på med att det här visar att demokratin fungerar och att allt arbete som kyrkornas företrädare lägger ner på att läsa remisser och försöka påverka känns mer meningsfullt när man också får se resultat.

– Vi ska inte ge upp utan vara aktiva i det politiska livet. Det här kan vara uppmuntrande även när det gäller andra frågor som vi nu oroar oss för, säger Karin Wiborn.

Rimligt och fantastiskt

Även Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR), är nöjd med att kyrkornas protester hördes hela vägen in i regeringen.

– Det känns helt fantastiskt, men framför allt rimligt eftersom förslagen var utformade på ett sätt som inte var rimliga, säger Sofia Camnerin till Dagen.

Hur ofta är Sveriges kristna råd med och stoppar lagförslag?

– Haha. Alltså jag har inte historiken här. Men jag tror inte att det är så ofta. Däremot vet jag att när kyrkorna samlat sig tidigare har man lyssnat. Men här är det så konkret, det känns otroligt bra.

– Samtidigt har vi hela tiden sagt att vi välkomnar demokrativillkor. Men det som lagts fram av den förra regeringen gick emot mycket av det vi kämpar för, det andades som att religion och trossamfund ska ses som ett problem. Det var det vi kände av så tydligt.

Rent konkret protesterade kyrkornas företrädare mot att demokrativillkoren såg ut att vara rättsosäkra och trossamfunden såg ut att kunna straffas kollektivt för vad en enskild företrädare sagt och gjort. Sofia Camnerin menar att lagförslaget snarare riskerade att motverka sitt syfte, det vill säga att göra civilsamhället mindre demokratiskt.

Litar du på att den nya regeringen hanterar det här bättre?

– Ja. Men med förbehållet att det nu är upp till bevis och att man i en ny version vill förankra det här bättre hos trossamfunden. Jag vill också tro att det stämmer som många säger, att vi har en minister som på djupet vill värna samfunden och civilsamhället, säger Sofia Camnerin och syftar då på socialministern Jakob Forssmed (KD).

SKR:s presidium med samfundsministern. Fr. v. Svenska kyrkans nye ärkebiskop ärkebiskop Martin Modéus, statsrådet Jakob Forssmed (KD), SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin, den katolske biskopen Anders Arborelius och Daniel Alm, föreståndare Pingst - Fria församlingar i samverkan.
Sveriges kristna råds presidium träffar samfundsminister Jakob Forssmed (KD) På bilden från vänster; Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus, statsrådet Jakob Forssmed (KD), SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin, den katolske biskopen Anders Arborelius och pingstledaren Daniel Alm.

Tidigt i processen

Hon berättar sedan att hon som representant för Sveriges kristna råd nyligen varit med i möten då en ny lag om omvändelseterapi börjat tas fram. Det hon uppskattar är att regeringen bjudit in trossamfunden på ett tidigt stadium, redan då frågan utreds, inte att de i efter hand får komma med sina synpunkter i en remiss.

Sofia Camnerin önskar att kyrkorna i ett tidigt stadium nu ska släppas in även då det blir ett omtag i frågan om demokrativillkor.

– Vi hoppas att få vara med och ge input redan innan en proposition lagts fram.

Fakta: Demokrativillkor

  • Staten brukar årligen ge drygt 80 miljoner kronor i bidrag till trossamfunden, vilket fördelas via Myndigheten för stöd till trossamfund, SST.
  • Bidragen har dock blivit omtvistade med kritik att religiösa extremister får del av skattepengar.
  • Förslaget har därför varit att ta fram ett demokrativillkor.
  • Den tidigare S-regeringen lade fram ett lagförslag som fick hård kritik från kyrkornas företrädare.
  • Efter valet drog den nya borgerliga regeringen tillbaka den proposition som lagts fram.
Powered by Labrador CMS