Nyheter
Kyrkor kräver hjälp till svältande i Etiopien
Kritik kommer att svält används som vapen i den pågående konflikten
En svältkatastrof måste undvikas. Kyrkor från olika traditioner vädjar nu för att hjälp ska nå till drabbade i den konfliktdrabbade regionen Tigray i Etiopien.
– I dag är det svält. I dag är det hunger.
Påve Franciskus lyfte i sin söndagspredikan fram situationen i Tigray i norra Etiopien då han vädjade om ett slut på striderna samt att nödhjälp ska släppas fram.
FN har uppskattat att omkring 350 000 människor lever med hotet om svält, en situation som påminner om den stora svältkatastrofen på 1980-talet, också det i den här etiopiska regionen. Då som nu handlar det om politik, inte att det råder matbrist i världen. Anklagelserna som finns just nu är att svält används som ett vapen i den pågående konflikten.
Förutom en omfattande hungersnöd har striderna i Tigray även skapat en stor flyktingkatastrof. Det hänger också samman med behovet av nödhjälp, då skördarna lämnas vind för våg och regionens egna matproduktion till stor del slås ut.
Flera kyrkor agerar
Det är inte bara påven och Katolska kyrkan som ringer i varningsklockorna, snarast ser det ut som ett ekumeniskt nödrop då kyrkor från olika traditioner vädjar till omvärlden att agera.
Den etiopisk-ortodoxa kyrkans patriark Abune Mathias har varit mycket frispråkig och sagt att det pågår ett folkmord.
I den lutherska familjen agerar man också, bland annat samlar Act Svenska kyrkan in pengar som ska gå till mat och vatten. Arbetet sker inom ramen för Act Alliance med lokala medarbetare på plats i Etiopien. Förutom att jobba med nödhjälp i form av förnödenheter satsar denna lutherska hjälporganisation även på psykosocialt stöd, inte minst då många kvinnor blivit sexuellt utnyttjade i konfliktens spår.
Fick fredspris
Konflikten i Tigray exploderade i november förra året, då Etiopien satte in militären för att kväsa ett lokalt uppror. Sedan dess har även Eritrea satt in sin militär i landet, vilket gjort konflikten än mer komplicerad.
Att denna humanitära katastrof pågår i Etiopien ses som ett stort bakslag för president Abiy Ahmed som år 2019 fick Nobels fredspris.