Utrikes
“Kyrkorna kan överbrygga polariseringen efter USA-valet”
Kristna församlingsledare i USA kan få en viktig uppgift att läka politiska sår mellan republikaner och demokrater i sina kyrkor – och att överbrygga polariseringen i det amerikanska samhället.
Det säger religionsvetaren och USA-valkännaren Kjell O Lejon efter den jämna valstriden mellan Donald Trump och Joe Biden.
Kjell O Lejon är professor vid Linköpings universitet och har skrivit boken “Från Truman till Trump: Religionens roll i det amerikanska presidentvalet”. Han har följt det amerikanska presidentvalet nära och sitter uppkopplad mot tv och olika sajter när Dagen når honom på onsdagsförmiddagen, svensk tid. Detta en stund efter att Donald Trump har hållit tal och utropat sig till segrare i sina egna ögon, och skrivit på Twitter att “de försöker stjäla valet”.
“Betydligt jämnare än många trott”
Hur USA-valet slutar lär ta några dagar till att avgöra, men det ser ut att ha gått bättre för den sittande presidenten än vad många trott.
– Det är bara två dagar sedan tidningar som The Economist förklarade att Joe Biden hade 96 procents chans att vinna. Det kan ha resulterat i att republikaner på slutet har känt att de behöver gå och rösta. Valet har blivit betydligt jämnare än vad många trott. Samma historia som 2016 upprepas, säger Kjell O Lejon.
Katolska “latinos”
Trump ser bland annat ut att ta hem segern i vågmästardelstaten Florida. Kjell O Lejon konstaterar att presidenten där i valspurten har riktat sig till den spansktalande befolkningen med rötter i Latin- och Centralamerika, där många är katoliker.
Åtta av tio vita evangelikaler har i förväg sagt att de skulle rösta på Trump – i efterhand finns ännu inga siffror kring detta. Joe Biden är, enligt professor Lejon, djupt förankrad i den katolska tron och att det inte är konstigt att han någon dag innan valet gick i kyrkan.
Kjell O Lejon konstaterar att det republikanska partiprogrammet är präglat av kristna hållningar, som kan väga upp för de kristna väljare som ogillar Trumps person och uttalanden. I partiprogrammet står bland annat att Guds lag ska gälla när mänskliga lagar och Guds lagar strider mot varandra, påpekar han.
Vicepresidenten Mike Pence, som säger att det är hans första identitet att vara kristen och sedan politiker, är också en stabiliserande faktor.
– Vi såg det igen i talet där Trump sa att han redan har vunnit valet sina ögon. Då kommer Pence fram efteråt och säger att vi avvaktar, inväntar och hoppas att vi går mot seger. Även nu är han den som korrigerar och stabiliserar Trumps uttalanden.
Kyrkor kan motverka polarisering
Om valkampen har varit hård, och det även efter omröstningen blir strider kring valresultatet, tror Kjell O Lejon att de kristna kyrkorna i USA kan vara viktiga att tala försoning i stället för konflikt.
– De kristna ledarna kan vädja om att följa demokratins regler och försöka överbrygga den tydliga polarisering som finns i det amerikanska samhället. De bör vara experter på försoning där konflikt nu råder.
I många katolska kyrkor och i en del lutherska och presbyterianska samfund är församlingsmedlemmarna splittrade politiskt, med såväl republikanska sympatisörer som demokratiska. Och även bland vita evangelikaler finns 20 procent demokratiska väljare. Kjell O Lejon tror och hoppas att lokala kyrkor på gräsrotsnivå här kan få bli en stabiliserande faktor framåt.
– Som församlingsledare har de en viktig funktion att hälla olja i de politiska såren.
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
