Kyrkovalets märkliga regel - nyvalda får vänta i ett år

Kyrkovalet är över och nu vill de nya förtroendevalda ta plats och föra kyrkan i den riktning de önskar. Men sakta i backarna, de som valts in på kyrkomötet får inte vara med och fatta beslut förrän om ett år.

Debatterna om hur Svenska kyrkans ska styras har lugnat ner sig något, nu när kyrkovalet är avgjort. Men vad händer nu då? Många föreställer sig säkert att efter ett val borde det nyvalda kyrkomötet tillträda på en gång, precis som det är i riksdagen.

Men i kyrkopolitikens värld ser det dock inte ut så, utan det dröjer ett bra tag innan de nyvalda kyrkopolitiker får sätta avtryck.

Anledningen är att arbetet i kyrkomötet inte sker löpande, som i riksdagen, utan man träffas enbart vid två tillfällen under hösten. Ärenden ska då ha förberetts och motioner ska ha lagts. Med andra ord, det blir en mer långsam process än riksdagsarbetet.

Höstens kyrkomöte

Om bara några veckor, mellan den 5-8 oktober, samlas kyrkomötet i Uppsala. Då är det alltså det kyrkomöte som valdes in i valet 2017 som ännu en gång sammanstrålar. De träffas sedan en sista gång i slutet av november för att fatta beslut, innan de lämnar över stafettpinnen.

Det nyvalda kyrkomötet träffas precis efter det, den 24-25 november. Men då handlar det inte om att gå in och fatta beslut, utan snarare om att lägga grunden för den kommande mandatperioden, som formellt träder i kraft den 1 januari. En rad nämnder ska tillsättas, revisorer ska utses och ett nytt presidium ska väljas fram. Men det öppnas inte upp för någon allmän debatt.

Ett års väntan

Först vid kyrkomötet hösten 2022 får de valts in i år vara med och fatta beslut. Först då får de som är nyinvalda ha sina inledande anföranden om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras.

Många tänker sig nog att det fungerar som i riksdagen, där den gamla riksdagen försvinner direkt i och med valet?

– Vi kan konstatera att det är många saker som skiljer sig från riksdagen, som har ett mer löpande arbete. Kyrkomötet ses två gånger varje höst, vi har en annan ordning, det går inte att jämföra med riksdagen, säger Nils Warmland, kyrkomötets administrativa chef.

Så de som blivit invalda för första gången på kyrkomötet måste vänta i ett år innan de får vara med och fatta beslut?

– Ja, och det har att göra med den ärendegång som är nödvändig i beslutande församlingar, med motionstid och beredningstid. Det krävs några månader, det går inte att på en gång gå in i en beslutsfattande roll.

Men får de nyvalda gå upp och ha något anförande redan i höst?

– Nej, det är inte brukligt att företrädare från nomineringsgrupper får ha anföranden om det inte är kopplat till en sakfråga, som tillsättandet av presidiet och nämnder, säger Nils Warmland.

De som valts in på stifts- och kyrkofullmäktigenivå behöver inte vänta lika länge innan de kan dra i gång sitt arbete. Men det är först efter 1 januari som den nya mandatperioden formellt träder i kraft.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.