L-ledamot: ”Gör staten livssynsöppen istället för sekulär”

Riksdagsledamoten och pastorn Jakob Olofsgård (L) har under allmänna motionstiden lagt ett förslag på hur staten fullt ut ska kunna bejaka det mångreligiösa samhället, utan att ta ställning för någon specifik livsåskådningsfråga. Andra riksdagsledamöter vill snarare att staten ska slå fast att Sverige är kristet.

Den allmänna motionstiden har precis avslutats i riksdagen och i år kom det in 2 701 motioner. Många av förslagen handlar på ett eller annat sätt om religion, exempelvis Liberalernas Jakob Olofsgårds önskan om en livssynsöppen stat.

– Som det är nu har vi i praktiken en sekulär stat, men inte fullt ut eftersom vi fortfarande har kvar vissa band till Svenska kyrkan. Det här är ett naturligt steg att ta nu, säger han om sin motion.

Jakob Olofsgård, som även är pastor i Equmeniakyrkan, förklarar att ordet sekulär främst beskriver en negation, något man inte är. Om staten i stället skulle omfamna ett ord som livssynsöppen skulle det på ett bättre sätt bejaka den religiösa mångfald som finns i samhället och forma politiken utifrån det.

– För i dag är vi inte tydliga på vilken grund staten vilar på när det gäller det existentiella och livsåskådningsfrågor.

Norge förebilden

En förebild ser Jakob Olofsgård i Norge som anammat det här synsättet, något som bland annat resulterat i att Humanisternas sekulära livsåskådning likställs med de traditionella religionerna. Själv har han fattat sig mycket kort och kärnfullt i sin motion som snarare får ses som en ideologisk utgångspunkt, utan förslag på sakpolitiska förändringar.

– Det är medvetet, eftersom så många andra ämnen skulle beröras om det här gick igenom, säger han.

För i förlängningen skulle det här kunna påverka en rad andra frågor, som vilka samfund och organisationer som ska få statliga bidrag, vilka helgdagar vi ska ha, om Svenska kyrkan ska få en egen särlagstiftning med mera.

– Det jag efterfrågar är en livssynsöppen stat, vilket jag tycker är en liberal och öppen hållning.

Ett kristet land

Jakob Olofsgårds motion är alltså bara en i mängden av en rik motionsflod som kommit in till riksdagen, och hans förslag står inte oemotsagd. Exempelvis har Erik Hellsborn (SD) i stället föreslagit att Sverige i regeringsformen bör slå fast att Sverige är ett kristet land, och flera av hans partikollegor lyfter också frågan bevarandet av det kristna kulturarvet.

Det ökade hotet mot trossamfund har också fått politiker att reagera. Dzenan Cisija (S) har därför föreslagit en statlig försäkring för religiösa samfund i de fall där privata aktörer drar sig tillbaka när kostnaderna blir för stora. ”Genom att staten erbjuder försäkringsskydd till de trossamfund som får avslag från försäkringsbolagen, visas ett konkret engagemang för religionsfrihet”, resonerar han.

KD-politikern Magnus Berntsson föreslår på ett mer direkt sätt ökat statligt stöd till judiska institutioner, som lägger mycket pengar på säkerhet.

Flera motioner återkommer år efter år under allmänna motionstiden, exempelvis SD:s Richard Jomshof som återigen lägger en rad förslag om att förbjuda olika muslimska och judiska företeelser, exempelvis slöja på barn, omskärelse av pojkar och religiöst slaktad mat.

På samma förbudstema har Hans Eklind (KD) motionerat om att förbjuda böneutrop. Stefan Olsson (M) har å sin sida önskat att Lagen om Svenska kyrkan behöver ses över och på sikt tas bort.

Jerusalem och dödshjälp

En rad motioner berör förföljda kristna. Som exempel kan nämnas KD-politikern Magnus Jacobsson som har lämnat in en motion för att Sverige internationellt ska verka för ett stopp för dödsstraff för konvertiter, vilket ligger i linje med Alexander Christianssons (SD) motion om ökat stöd till förföljda kristna. Enbart KD och SD lyfter förföljda kristna på det här sättet.

Åtta motioner har skrivits om att Sverige borde flytta sin ambassad till Jerusalem, även i detta fall är det KD och SD som driver på. Åtta motioner har också lämnats in med krav på att införa aktiv dödshjälp, i detta fall är det främst M, C och MP-politiker som är i framkant.

Noterbart är att inte en enda motion har kommit in som handlar om abort.

Väcka intresse

– Praxis i riksdagen är att man klubbar nej till alla motioner, säger Jakob Olofsgård om alla de tusentals förslag som kommit in under allmänna motionstiden.

Så han är egentligen inte så hoppfull om att just hans motion ska antas.

– Men det handlar om att lyfta en fråga och visa vad man som politiker driver. Sedan handlar det om att väcka intresse för det i riksdagen, då andra partier också tar del av motionen innan de ska vara med och fatta beslut.

Jakob Olofsgård säger att nästa steg för honom blir troligtvis att driva frågan om en livssynsöppen stat internt i sitt eget parti, med förhoppning att det på sikt även blir Liberalernas hållning.

– Jag ser det här som startskottet på något bra, säger han om motionen som nu lämnats in.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.