Nyheter
L-politiker vill att Sala kommun får ett eget skyddshelgon
Agne Furingsten (L): Ett sätt att lyfta fram den kristna betydelsen i vårt kulturarv.
Sala borde ha ett eget kommunalt skyddshelgon – det föreslår Liberalerna i en motion, författad av lokalpolitikern Agne Furingsten (L), tidigare pastor och vd för Dagen. Lämpligt sådant, anser han med tanke på Sala silvergruva, vore gruvarbetarnas skyddshelgon S:ta Barbara.
– I det sekulära Sverige har ju större kommuner som Stockholms stad redan skyddshelgon. Så vi funderade på – varför ska bara stora kommuner som Stockholm med S:t Erik ha skyddshelgon? Sedan är det här ett sätt att balansera upp, för de flesta skyddshelgon som finns i Sverige är manliga. S:ta Barbara var kvinna, så det finns en jämställdhetsaspekt i det här, säger Agne Furingsten när Dagen ringer upp.
Anar man lite av ett lillebrorskomplex här?
– Äh, så kan man väl inte säga. Faktum är att bakgrunden till det här – jag är ju arkeolog i botten – är att jag på senare år kommit att intressera mig för den medeltida historien, inte minst den medeltida kyrkohistorien. Sala sockenkyrka är ett av de objekt jag intresserat mig för, den har ju medeltida rötter, och det framgår att S:ta Barbara fanns avbildad där i slutet av 1200-talet. Så det finns tydliga kopplingar och ett symbolvärde, säger Agne Furingsten.
Ett kommunalt katolskt skyddshelgon 500 år efter reformationen – är inte det lite senkommet?
– Man kan ju tycka det, att våra förfäder skulle ha tagit initiativet långt tidigare. Men kommunen blev inte stad förrän under Gustav II Adolf, och då fanns ju inga incitament för att staden skulle få ett helgon, säger Ange Furingsten med en viss underdrift.
Det är inte så att du har blivit katolik på gamla dagar?
– Nej, nej, det har jag inte, jag är med i både Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan, skrattar Agne Furingsten.
Vilken funktion skulle ett kommunalt skyddshelgon ha?
– Det där är något som man får utreda. Vi har föreslagit i motionstexten att kommunstyrelsen snarast får i uppdrag att utreda på vilket sätt S:ta Barbara skulle kunna användas för att förstärka Sala kommuns och Sala silvergruvas varumärke och identitet. Vi har inga färdiga förslag, men vi funderar på om man skulle ha henne i någon form i till exempel kommunvapnet.
Blir det ”merchandise” också, till exempel olika kommunala avbildningar av S:ta Barbara till salu?
– Det har jag ingen aning om. Jag hoppas att det inte blir för kommersialiserat; det här är ett sätt att lyfta fram den kristna betydelsen i vårt kulturarv.
Jonathan Newton är reporter på Dagen.
