Læstadianismen – väckelsen som stannade inom Svenska kyrkan

Rörelsen är mot officiell medlemsstatistik, och därför finns det inga uppgifter på hur många læstadianer det finns. Men eftersom församlingarna, som kallas fridsförbund, regelbundet möts i hem och bönehus, vet varje församling hur många medlemmar man har.

I till exempel Luleå har fridsförbundet cirka 130 medlemmar över 18 år och dessutom cirka 120 barn och ungdomar. En uppskattning gör gällande att det finns ”några tiotal tusen” læstadianer i Sverige, Norge och USA. Men då tillkommer Finland där rörelsens har sin största utbredning.

Så kallade stormöten anordnas regelbundet på olika platser, ofta i ett stort tält.

Det ”allmänna prästadömet”

Förkunnelse präglas av en stor kärlek till och respekt för Bibeln som Guds Ord, och i rörelsen betonas det ”allmänna prästadömet”.

Det vanligaste är att olika lekmannapredikanter svarar för predikan, men det finns också ett antal präster som själva är læstadianer.

Enligt læstadianerna och Bibeln behöver människan bli medveten om sin bortvändhet från Gud och göra bättring från otro och synder, det vill säga bli omvänd och av nåd bli rättfärdiggjord genom tron på sina synders förlåtelse i Jesu namn och blod.

Enligt læstadiansk tro har varje kristen fullmakt att förmedla detta evangelium till syndare som ångrar sig, och konsekvensen av en sådan omvändelse blir ett liv i Jesu efterföljd.

Lars Levi Læstadius har fortfarande en särställning inom väckelsen, och den vikt man lägger vid honom visas av att det fortfarande är vanligt att man läser hans predikningar på mötena utöver den förkunnelse som dagens læstadianska förkunnare bär fram.

Flera olika riktningar

Efter Læstadius död 1861 var Johan Raattamaa rörelsens främste ledare, och också han har en aktad ställning. I dag finns flera olika riktningar inom læstadianismen, i Sverige talar man i huvudsak om två, den väst- och den östlæstadianska rörelsen. Det är den östlæstadianska rörelsen som har ansvar för stormötena i Luleå.