Läkarmissionen: Sida har visat stor lyhördhet

Kritiken tog skruv. Sida meddelade på tisdagskvällen att man släpper de ekonomiska ramar som myndigheten satt för biståndsorganisationernas möjligheter att söka statliga anslag. Nu kan alla 50 som passerat den första sållningen själva föreslå en budget.

– Nu får vi alla chansen att söka avtal på ett likvärdigt sätt, säger Läkarmissionens generalsekreterare Josephine Sundqvist.

Som ett led i att göra om biståndet lät Sida tidigare i år både svenska och utländska ansöka om direktavtal för sitt arbete med att stötta civilsamhället i andra länder. Femtio organisationer fick grönt ljus i Sidas första gallring. De delades av Sida in i två grupper, där några erbjöds att söka anslag upp till 70 miljoner kronor och andra fick ett tak på fem miljoner kronor.

En organisation som var starkt kritiskt till att den placerats i den andra gruppen, trots att den tidigare haft betydligt högre anslag, var PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete. Gruppindelningen kom att ifrågasättas än mer efter uppgifter i Dagen om att ”en överrepresentation av kristna trosbaserade organisationer” bidragit till att Sida placerade PMU i gruppen med ett lägre tak.

Efter täta samtal med civilsamhällesorganisationerna kom så beskedet på tisdagskvällen: Sida slopar alla beloppsgränser och låter samtliga 50 godkända organisationer ansöka fritt om medel i den fullständiga ansökan som de måste inkomma med före februari månads utgång.

– Det hade utbrutit en viss diskussion, också i medier och inte minst i den tidning du jobbar på, säger Torbjörn Pettersson, chef för Sidas globala avdelning, till Dagen om processen som ledde fram till beslutet.

– Fyra-fem av de organisationer som hade fått möjlighet att söka under fem miljoner kronor invände väldigt kraftigt. Men det fanns också en del frågor bland de andra. Så vi har fört en dialog och diskuterat med organisationerna.

Vad är då det främsta skälet till att ni nu släpper beloppsgränsen?

– Det är en blandning av skäl. Men det viktigaste var ju att man menade att man inte kände sig bekväm med att vi hade bedömt utifrån det underlag vi hade, genom de intresseanmälningarna som gjorts enligt våra instruktioner. Framför allt PMU och Läkarmissionen menade att deras kapacitet att bidra till strategin är mycket större än vad som framkom i deras intresseanmälningar., säger Torbjörn Pettersson.

– Vi tycker att vi hade ett väldigt bra underlag för den bedömning vi gjorde. Men samtidigt är vi ju angelägna om att ha en bra dialog och att det ska vara tydligt för alla vad som gäller. Vi vill inte att den här processen, som är så viktig i omställningen av civilsamhällesstödet, ska uppfattas som orättvis. Så vi tog till oss av kritiken.

Lättad över beskedet

Läkarmissionens generalsekreterare Josephine Sundqvist är lättad över beskedet, som hon säger kommer efter ett intensivt och samordnat påverkansarbete.

– Vi har fört en nära och intensiv dialog med Sidas ledarskap, som har visat stor lyhördhet och kapacitet att föra en dialog med civilsamhället, säger hon till Dagen.

– Det har gett goda resultat och nu får vi alla chansen att söka avtal på ett likvärdigt och öppet sätt.

Hon betonar att hon särskilt välkomnar den ökade transparensen och tydligheten i Sidas process fram till beslutet att ge organisationerna olika maxsummor att förhålla sig till i sina ansökningar.

– Den enda aspekt som vi ställt oss frågande till handlade om den här spärren som nu släppts.

Ingen större pott att söka ur

Potten som Sida har till sitt förfogande för de 50 organisationerna är inte större än tidigare – troligen cirka 1,5 miljarder kronor per år. Och det är fortfarande Sida som avgör vilka organisationer som ska få en viss summa i stöd. Ett Sida som menar att man hade goda skäl till den bedömningen som kommit att kritiseras.

Kan det bli så att man ändå hamnar ungefär där Sida gjorde i sin bedömning?

– Eftersom det nu kommer att handla om en fullständig ansökan så har vi mycket höga nivåer av säkerhet i granskningen, säger Torbjörn Petersson.

Nu, säger han, får organisationerna dessutom en chans att mer ingående beskriva sina samarbetsparter i de länder som man vill söka stöd för. Det är nämligen här som frågan om organisationernas eventuella trosbaserade identitet kommit in, enligt Sida, utifrån kravet från regeringen att biståndet ska bidra till ”ett pluralistiskt samhälle”.

– Vi jobbar ju med att stärka civilsamhället i utvecklingsländerna och ser inte till hur organisationerna verkar i Sverige. Utan vi frågar oss: Vilka jobbar ni med på plats? Hur ser civilsamhället där ut? Det är det vi har bedömt, säger Torbjörn Petersson.

– Och här kan det ju tänkas att man i sin ansökan nu beskriver mer utförligt vilka man arbetar med, och beskriver civilsamhället på platsen.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.