Nyheter

Liselotte J Andersson: “Jag ser döden som en nyckel till något större”

Rosor smyckar en gravsten på en kyrkogård.
Liselotte J Andersson, själavårdare, författare och evangelist.
Publisert Sist oppdatert

Under pandemin har själavårdare Liselotte J Andersson haft många samtal med människor som kämpar med existentiella frågor. För Dagen berättar hon vad hon själv tror väntar efter döden.

– Jag ser det som ett pussel man lägger livet igenom och ibland hittar man viktiga bitar. Som kristen kommer centrala pusselbitar från Bibeln, men också från egna och andra människors erfarenhet.

En pusselbit hon själv hittat finns i Wilfred Stinissens bok Jag dör inte, jag träder in i livet.

En nyckel

– Där säger man att döden är en nyckel. Med en nyckel kan man låsa till och det blir ett litet, trångt rum, men man kan också använda en nyckel för att öppna. För mig är döden den där nyckeln. När den vrids om helt är det en ny och annan värld som öppnar sig.

Hon tänker att en sund hållning inför döden är att både känna att det är obekvämt, att det man var van vid avbryts, och att det samtidigt kan få finnas en nyfikenhet och förväntan.

Mjuk övergång

– Döden är en del av livet, men jag tror att det från början var tänkt som en mjuk övergång till ett annat liv. Ett större och riktigare liv. Vi kan inte regissera de yttre förhållandena för vår egen död, men på insidan tror jag att Jesu död och uppståndelse innebär en återställning, att det igen kan bli den här övergången till ett större, rikare och riktigare liv.

Upprättelse, dom och fest

En viktig aspekt av döden är upprättelse, hävdar hon.

– Upprättelse är ett viktigt ord för mig i det här pusslet. Det gäller inte bara mig, utan varje människa och hela skapelsen.

– Ett annat ord är dom. Också domen kan innebära en upprättelse.

– Ett annat ord är fest. Så beskrivs det faktiskt i Bibeln, att det är en fest som väntar.

Det låter hoppfullt och ljust?

– Ja, så tänker jag verkligen. Jag tror det blir så för de allra flesta människor som försöker leva med en någorlunda ärlighet mot sig själv och inför Gud. Himlen blir större med åren. Med det menar jag att man blir alltmer mindre benägen att tänka och bestämma vem som har tillträde dit och vem som inte skulle ha det. Man blir varse de stora skillnaderna i världen och sitt eget behov av det som kallas nåd.

Viktiga möten

– En annan viktig pusselbit för mig är ordet möte. Döden innebär på många sätt en skilsmässa, men jag tänker samtidigt att det innebär ett möte med mig själv, med Gud och med andra.

– Samtidigt vill jag verkligen understryka att vi inte ska tro att tiden för det människonära mötet är förbi och över. Då förlorar vi något oerhört väsentligt. Det verkliga livet tar man på med sina händer.

Liselotte J Andersson

  • Är pastor och evangelist i Equmeniakyrkan.
  • Hon är även författare och har jobbat med själavård som huvudinriktning i många år.
Powered by Labrador CMS