Nyheter
Liselotte J Andersson: Känns som vi blir vräkta
Sorg och frågetecken. Så sammanfattas kommunitetens reaktioner på beskedet om uppsägningen.
– Jag kan inte förstå på vilket sätt vi misskött oss, säger Liselotte J Andersson, vice föreståndare.
Beskedet att Pingst i Linköping som äger Nya Slottet Bjärka-Säby säger upp kontraktet med kommuniteten har väckt starka reaktioner bland de som regelbundet besöker platsen.
Robert Eriksson, musiker och föreståndare i Betlehemskyrkan i Göteborg, är en av dem.
– För mig har Bjärka-Säby varit avgörande för trons tillväxt med retreater och andra samlingar. Det är en unik ekumenisk plats i Norden för alla åldrar.
“Samma villkor”
Han reagerade starkt när han läste församlingsledningens brev som hänvisade till att inriktningen inte är tillräckligt “pentekostal”.
– Själva poängen med Bjärka är ju att det inte är en viss tradition eller kyrka som är inbjudare och äger företräde. I stället kommer vi alla på samma villkor och öser ur en och samma källa.
Det finns uppenbara skillnader mellan gudstjänstlivet på Bjärka-Säby som har en mer liturgisk form, och gudstjänsterna i Pingstkyrkan som har en friare form.
Välsigna eller inte?
Men Robert Eriksson undrar varför det skulle vara ett bekymmer.
– Vi kan ju se hur Anden verkar i olika uttryckssätt. Om människor blir välsignade, trots att det inte uttrycks i en pingsttradition, då bör man ändå kunna välsigna det som sker? säger han.
Liselotte J Andersson, evangelist inom Equmeniakyrkan och flitig retreatledare på Bjärka-Säby, känner sorg över beskedet.
– Det känns lite som om vi blir vräkta. Vräkt blir man om man inte betalat för sig, eller på annat sätt misskött sig. Och vi har alltid betalat, och jag kan inte se hur vi misskött oss. Det blir en konstig känsla, säger hon.
“Märkligt stänga dörren”
Hon förstår att det kan finnas pingstvänner som inte känner sig hemma i all den spiritualitet som uttrycks på Bjärka-Säby, men vet också många från samma sammanhang som deltar med glädje.
– I brevet står att det även i fortsättningen ska finnas en ekumenisk bredd och nyfikenhet på Bjärka-Säby. Då känns det märkligt att stänga dörren för det bredaste uttryck för ekumenik som faktiskt redan finns i vårt land, säger hon.
Eleonore Gustafsson, pastor i Citykyrkan i Linköping, har under åren varit mycket aktiv på Bjärka-Säby, bland annat har hon levt där som husfolk. Hon tror till skillnad från ovanstående att beslutet i grunden är klokt.
– Bjärka kan inte bara vara en mötesplats där lågkyrkliga personer möter en högkyrklig spiritualitet, det måste också finnas en möjlighet för högkyrkliga personer att möta en lågkyrklig spiritualitet, säger hon.
“Måna om tidebönen”
Hon tror inte att det andliga vardagsliv med tideböner som pågår på slottet kommer att försvinna.
– Min bedömning är att Pingstkyrkan kommer vara måna om att tidebönslivet fortsätter på Bjärka, och att man samtidigt kommer ge kommuniteten frihet att anordna sina retreater, höstmöten och andra konferenser.
Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.
