Ljudteknikern: Trummorna är en tydlig vattendelare i kyrkan

Vad gör att vissa personer tycker att det låter för mycket om musiken i kyrkan? Det undersökte ungdomsledaren och ljudteknikern Petrus Ericson i en kandidatuppsats. Svaret: det är komplicerat.

Men det handlar inte i första hand om ålder eller musiksmak.

Petrus Ericson hade varit ljudtekniker i flera församlingar när han beslutade att gå till botten med en fråga som legat och gnagt länge: kunde det vara så att människor som klagade på att musiken i kyrkan var för hög, egentligen ogillade musikstilen som spelades?

– Det fanns vissa anekdotiska bevis, som kvinnan som klagade på trummorna fast trummorna inte använts, eller mannen som tyckte ljudvolymen var för hög när viss musik spelades, men höjde händerna i bön när det sjöngs psalmsång på samma volym, säger han till Dagen.

– Där väcktes ett intresse för att ta reda på vad som påverkar den här uppfattning. Mitt första utkast till titel var: ”Om du gillar psalmer, upplever du lovsång som starkare då?” Jag undrade om det kunde vara en förklaring till debatten om musiken och ljudet i kyrkan.

Ett par studier från 1980-talet pekade mot att man upplever det man gillar som mindre ljusstarkt.

– Men i min studie såg jag inte det. Sen får man vara ödmjuk och säga att det här gäller för de 16 personer som deltog i min studie, och att man ska vara försiktig med att generalisera, säger Petrus Ericson, som arbetar som ungdomsledare i Bergakyrkan i Åkersberga, som är en del av Filadelfiakyrkan i Stockholm.

Lyssningstester och enkät

Han lade fram sin kandidatuppsats vid Luleå tekniska universitet våren 2022. Den bygger på en undersökning vid en icke namngiven pingstkyrka i Mellansverige, med drygt 1 000 medlemmar.

Sexton församlingsmedlemmar i olika ålder gjorde först ett lyssningstest, med olika typer av musik, och fyllde sedan i en enkät om musiken efter en specifik gudstjänst.

De fick lyssna på olika sorters musik som används i kyrkan, alltifrån hymner och psalmer till modern lovsång, äldre lovsång och ungdomslovsång.

Och något som framgick tydligt var att deltagarna, oavsett musiksmak, inte uppfattade någon skillnad i ljudnivån mellan de olika genrerna.

Personer som tyckte att ljudnivån under gudstjänsten som helhet var för hög fanns i alla åldrar, även om det var vanligare bland dem över 65 år. Den gruppen föredrog i grunden äldre lovsång, så som musik skriven av Bengt Johansson, medan de som var nöjda med ljudnivån föredrog modern lovsång.

Trummorna en skiljelinje

En skiljelinje gick också mellan dem som ansåg att trummorna lät för mycket, och de som inte hade något att anmärka på instrumentet. Trumkritikerna var äldre, föredrog äldre lovsångsmusik, brukade lyssna på annan musik än lovsång och psalmer – och tyckte dessutom inte att musiken var lika viktig för gudstjänstupplevelsen.

De som inte hade något emot trummorna var yngre, lyssnade främst på hymner och lovsång även utanför kyrkan, och tyckte att musiken är viktig för att skapa en viss stämning under gudstjänsten.

– Jag tycker det var intressant att det skilde sig så mycket mellan personerna beroende på hur de uppfattade trummorna, säger Petrus Ericson.

Både i sin kandidatuppsats och i den kortare version han tagit fram på svenska, och som också den finns att ladda ner, har Petrus Ericson valt att utelämna namnet på församlingen i undersökningen. Detta med hänvisning till att musiken och ljudnivån i kyrkan är en så pass känslig fråga.

– Vi kommer till kyrkan med så olika förväntningar på hur det ska vara, både mixen, låtarna och uttryckssättet. Ljudteknik kan få gudstjänsten att lyfta och hjälpa människor att möta Gud. Men det kan också bli raka motsatsen, att ljudet blir obehagligt och ett hinder. Där någonstans kan konflikter uppstå, säger han.

– Själv tycker jag man ska känna bastrumman i magen när jag går på en konsert. Men ska det vara så i kyrkan också?

Mycket faller på ljudteknikern

Något som framkom i Petrus Ericsons förstudie var att beslutet om ljudvolymen ofta faller på ljudteknikern, även om det i många fall finns en dialog med ledningen.

– När jag växte upp och var ljudtekniker var man inte alltid överens om vilken ljudnivå man skulle lägga sig på. Jag kunde få höra från pastorerna som satt längst fram att jag skulle mixa musiken starkare. Men sen kom alla som klagade på ljudet till mig, säger Petrus Ericson.

– Det kom också fram när jag presenterade min studie för ljudtekniker förra helgen, att det finns ett behov av en tydligare dialog om musiken och ljudet i kyrkan.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.