Nyheter
LP:s program för avhoppare: Vi har fått neka flera sökande
LP Exodus har tvingats neka flera gängkriminella sökande – ofta ofta på grund av kommunal byråkrati, uppger programmets ansvarige René Lobos
Hösten 2023 startade LP-verksamheten en verksamhet för tidigare gängkriminella, LP Exodus. Nu har man två personer som går programmet, och som båda har stöd i kyrkorna på de orter där de placerats.
Samtidigt har man fått neka en del sökande, ofta på grund av kommunens byråkrati, säger René Lobos på LP Exodus.
Dagen skrev i höstas om att den tidigare gängkriminelle René Lobos och hans hustrun Danyella gått in som ansvariga för LP-verksamhetens då nystartade avhopparprogram. Sedan dess har LP Exodus tagit in två personer i programmet.
– Vi har två klienter i två olika städer i Sverige, och får troligen in en tredje person i programmet inom kort, säger René Lobos till Dagen.
Avhopparna har flyttat till orter där de engagerar sig i en lokal församling. De träffar sina personliga coach dagligen och är med på andakter och bibelläsning. Den person som togs in i programmet redan i slutet av förra året är enligt René Lobos på god väg mot ett liv fritt från droger och kriminalitet.
– Vi ser verkligen vad kyrkorna kan göra och bidra med, och vilket fint samarbete det blir, säger han.
René Lobos har lett andra avhopparverksamheter tidigare och ser hur LP Exodus gör skillnad.
– Inom kyrkan bemöter man människor med så mycket nåd och kärlek. Det är mindre fokus på det negativa utan blicken är riktad framåt. Här får våra klienter känna att de blir inkluderade och välkomna, fast de med sin livsstil inte har varit en del av samhället.
Behöver inte vara troende
Man behöver inte vara troende för att kunna komma med i programmet, även om LP Exodus är tydlig med sin kristna inriktning.
– Där är vi nischade jämfört med annan, liknande, verksamhet. Men också om många som vill hoppa av inte är troende så är det många som söker sig till oss, säger René Lobos.
Däremot är det inte alltid lätt för en privat avhopparverksamhet att få det godkännande och den finansiering som krävs från kommunen för en placering, förklarar han.
– Man kommer till en punkt där processen fastnar. Ibland är det så att kommunens upphandlade verksamhet inte har det som en klient behöver. Då måste man gå utanför ramavtalet, vilket kan vara svårt att få till. Det är svårt nog för en person att lämna den här livsstilen och så tillkommer en massa pappersarbete och administration.
Har tvingats tacka nej
Josefina Gunér är nationell avhopparsamordnare inom polisen. Hon bedömer att det ska gå på “några dagar” att få in en avhoppare i ett program, under förutsättning att alla kriterier är uppfyllda. I skyndsamma fall finns “funktionella lösningar för akuta behov”, skriver hon till Dagen.
– Ansökan hanteras skyndsamt. Hur lång tid är individuellt för varje ärende, men om alla kriterier bedöms vara uppfyllda så kan det gå på några dagar. I de fall ett ärende tar tid att påbörja alternativt inte alls inleds, är individens egen motivation den vanligaste orsaken.
René Lobos instämmer i att hanteringen kan gå snabbt, i de fall då avhopparverksamheten är upphandlad av kommunen i fråga. Om inte, är läget ett annat.
Det är en förklaring, säger han, till att LP Exodus hittills har fått säga nej till mellan fem och tio personer som hade velat komma med i programmet.
– I andra fall får vi svaret att personen inte ses som avhoppare utan ska klara med sig med öppenvården. Personligen känner jag att man då inte tar det hot som personen upplever på tillräckligt allvar.
Eva Janzon är reporter på Dagen.
