Nyheter

Många ungdomsföreningar tappade deltagare under 2020

Publisert Sist oppdatert

Coronapandemin och de rådande restriktionerna har satt käppar i hjulen för många ungdomsföreningar. Enligt en ny rapport uppger 82 procent av föreningarna att pandemin negativt har påverkat deras möjligheter att bedriva verksamhet.

Det är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som har undersökt hur ungdomsföreningar i landet hade det under 2020.

Svaren från 1 456 föreningar visar att:

  • 82 procent av föreningarna anser att pandemin har påverkat deras möjligheter att bedriva verksamhet negativt. 51 procent av föreningarna upplever att möjligheten att bedriva verksamhet har påverkats mycket negativt. Kulturföreningarna har drabbats särskilt hårt.
  • Ungefär 55 procent av föreningarna i enkäten anser att deras möjlighet att bedriva påverkansarbete har påverkats negativt av pandemin.
  • Antalet medlemmar i föreningen har påverkats ganska, eller mycket, negativt av pandemin i ungefär 44 procent av föreningarna.
  • 51 procent av föreningarna uppger att deras ekonomiska situation har påverkats negativt av pandemin. Idrotts- och kulturföreningar har drabbats värre än andra föreningar.

“Då blev det klurigt”

Enligt Camilla Axelsson, pastor i Pingstkyrkan i Hultsfred och ordförande i Pingst ung i Kalmar län, kunde ungdomsverksamheten på lokalplanet bedrivas relativt opåverkat under våren 2020. Sommarens läger ställdes däremot in och sedan kom åttagränsen.

– Då blev det klurigt, säger hon till Dagen.

Camilla Axelsson, pastor i Pingstkyrkan i Hultsfred.
Camilla Axelsson, pastor i Pingstkyrkan i Hultsfred.

Hur har verksamheterna bedrivits sedan dess?

– Det har varit digitala samlingar, smågrupper och samlingar utomhus, svarar Camilla Axelsson och tillägger att inställda läger har inneburit större fokus på lokala aktiviteter.

Coronapandemin och restriktionerna har dessutom inneburit att nysatsningar har uteblivit – och en trötthet bland ledarna.

– Bland de av våra ledare som är äldre har det funnits en rädsla för att utsätta sig för smitta. Det har också funnits en vilsenhet, vad vågar vi göra? Och samtidigt har en del ledare också upptäckt att digitala samlingar kan fungera.

“Vi hade mycket färre deltagare”

Ungefär 44 procent av föreningarna som har svarat på MUCF:s enkät uppger att antalet medlemmar i föreningen har påverkats ganska eller mycket negativt av pandemin.

Detta är något som Camilla Axelsson kan intyga. Hon berättar att det finns församlingar och grupper som pausat all verksamhet under det nuvarande läsåret. Enligt Pingst ungs statistik för Kalmar län deltog 105 individer i verksamheten under 2020, något som kan jämföras med 154 individer under 2019. Det innebär att ungefär en tredjedel av deltagarna försvann under pandemiåret.

– Vi hade mycket färre deltagare, framför allt på grund av att vi inte har nått nya ungdomar, säger Camilla Axelsson.

Däremot uppger hon inte att ekonomin har påverkats i någon större utsträckning.

Bakning hemma och uppkopplade

EFK-församlingen Betel i Rosvik, mellan Luleå och Piteå i Norrbotten, har två barn- och ungdomsgrupper. Bortsett från ett fåtal träffar under den korta period i höstas då det var tillåtet med folksamlingar på 50 personer har de yngre barnen knappt haft några aktiviteter sedan mars 2020.

– Det brukar vara mer traditionell söndagsskola parallellt med gudstjänsterna och eftersom vi inte har kunnat ha några fysiska gudstjänster på länge så har det inte heller blivit några sådana samlingar, säger församlingens ordförande Ann-Sofie Gyllenhaal till Dagen.

Den äldre barn- och ungdomsgruppen riktar sig till mellan- och högstadieelever. Ann-Sofie Gyllenhaal berättar att det i princip inte var någon verksamhet under senare delen av våren 2020. Därefter har deltagarna träffats regelbundet på kommunikationsplattformen Teams.

– De har bland annat bakat hemma samtidigt som de har varit uppkopplade, berättar hon.

Många föreningar runt om i landet har märkt av en tydlig nedgång i antalet deltagare under pandemiåret. Detta är dock inget som Betel i Rosvik har drabbats av.

– De som har varit engagerade är fortfarande engagerade, säger Ann-Sofie Gyllenhaal.

Ann-Sofie Gyllenhaal
Ann-Sofie Gyllenhaal

Många ledare i riskgrupp

Barn- och ungdomsverksamheten i en annan EFK-församling, Livsglädje i Landskrona, har likaså påverkats på olika sätt av coronapandemin. Deborah Sedin, pastor med ansvar för barn och unga, förklarar att de mötte färre barn och unga 2020 jämfört med tidigare år. Det berodde till stor del på att församlingen inte kunde fortsätta med “Pannkakor och läxhjälp” där de vanligtvis möter mellanstadieelever från en av skolorna i kommunen. Läxhjälpen kräver många ledare och tyvärr var många av dessa ledare i riskgruppen.

– Vi mötte också färre barn i våra språkverksamheter där vuxna kommer och tränar svenska samtidigt som vi tar hand om deras barn. Våren 2020 började vi med språkpromenader utomhus i stället för språkkafé inomhus. Det har blivit bra på många sätt, men vi har mött färre vuxna per gång och då också färre barn. En stor fördel är att de vi mött har vi lärt känna bättre, relationerna har fördjupats och det finns ett stort förtroende för oss som församling även bland dem som inte delar vår tro, säger hon till Dagen.

Sämre dialog mellan offentliga aktörer

Enligt ett pressmeddelande från MUCF uppger också många föreningar att dialogen mellan offentliga aktörer och föreningar försämrades under 2020. Jämfört med 2018, då den föregående undersökningen genomfördes, är det till exempel en lägre andel föreningar som svarar att offentliga företrädare lyssnar på dem. Det är även en lägre andel föreningar som upplever att de offentliga företrädare de har kontakt med bidrar till ett bra samarbetsklimat.

MUCF lyfter samtidigt fram att finns tecken på att föreningarna är hoppfulla inför framtiden. Till exempel tror nio av tio föreningar att de har goda möjligheter att bedriva verksamhet de närmast kommande åren. Åtta av tio föreningar tror sig även ha goda möjligheter att utveckla verksamheten.

Fakta: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

  • Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor.
  • Följer upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken.
  • Stödjer kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete.
  • Utvecklar den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken, främst genom ungdomsenkäten LUPP.
Powered by Labrador CMS