”Många vill hjälpa, men få vill ha ett härbärge som granne”

Större flexibilitet, ökade öppettider och bättre samarbete med andra aktörer. Det är faktorer som några kristna organisationer lyfter fram när de beskriver sin beredskap att ta emot hemlösa när vinterkylan än en gång stärker sitt grepp om Sverige.

– Utsattheten har fått ett nytt ansikte under pandemin, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges stadsmissioner.

När temperaturen sjunker och termometern visar minusgrader drabbas tusentals hemlösa runt om i landet hårt. Då har de kristna organisationerna en nyckelroll. Dagen har ringt runt till några kristna aktörer för att få veta hur de tänker.

Den ideella föreningen Ny gemenskap driver projektet Extra kalla nätter på uppdrag av Stockholms stad. I samarbete med fem församlingar i Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan öppnas dörrarna för hemlösa som behöver en sovplats och någon varm dryck att värma sig med.

– Kyrkorna lånar ut sina lokaler enligt ett rullande schema under nätter när det är minus sju grader eller kallare ute. När kylan slog till för någon vecka sedan kom ett 50-tal personer, vilket är ungefär så många vi kan ta emot per natt, berättar Jan Erdholm, ansvarig för verksamheten i Ny gemenskap.

Kyrkor hjälps åt

I projektet ingår Norrmalmskyrkan, Immanuelskyrkan, Högalidskyrkan, Kungsholms kyrka samt Matteus kyrka. Jan Erdholm framhåller samarbetet med andra aktörer som betydelsefullt. Inte minst gäller det de idéburna organisationer som hjälper hemlösa.

– Inom ramen för iop, det vill säga idéburet offentligt partnerskap, har vi en bra dialog. Det ger oss större möjligheter att möta de stora behov som finns bland EU-medborgare i Stockholm, menar han och lyfter fram bristen på lämpliga lokaler att bedriva verksamheten i som en utmaning.

Förra vintern fick ungefär 1 200 hemlösa möjlighet till sovplats i kyrkorna under 25 kalla nätter. Hur många som kommer den här vinterperioden återstår att se, det är långt kvar innan vintern är över.

– Generellt under hela året skulle vi kunna hjälpa fler utsatta personer om vi hade lokaler att tillgå. Många vill hjälpa, men få vill ha den här typen av verksamhet som granne, säger Jan Erdholm till Dagen.

Svårt hitta lokaler

Den beskrivningen känner Per-Uno Åslund igen. Han är biträdande divisionschef för Frälsningsarméns sociala arbete på riksplanet.

– Svårigheten att få tag på fastigheter där vi kan ta emot utsatta människor känner också vi av. Det ser olika ut i kommunerna, men ofta krävs bygglov även för den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna, förklarar han och menar att det ibland leder till krångliga processer med överklaganden.

Per-Uno Åslund poängterar att Frälsningsarméns arbete bedrivs 24-7, det vill säga dygnet runt under hela året. Dock med toppar vissa tider på året, som exempelvis under den kalla årstiden.

– Vi har härbärgen, akutboenden, stödboenden, halvvägshus och behandlingshem och skyddade boenden på ett tiotal platser i Sverige. Vinterhärbärgen finns i Stockholm och Sundsvall. I Uppsala finns ett natthärbärge för kvinnor.

I Sundsvall utökar Frälsningsarmén med två dubbelrum på härbärget Klippangården, som finansieras av kommunen, skriver Frälsningsarmén på sin hemsida. Fram till och med mars månad finns åtta platser att tillgå. Målgruppen är unga vuxna och de får stanna tre nätter åt gången.

– Sett till hela landet är behoven större i storstäderna än på mindre orter eftersom inflyttningen till storstäderna är större. Många hemlösa far väldigt illa under vintermånaderna, och vi skulle kunna hjälpa fler, säger Per-Uno Åslund.

Flexibelt under pandemin

Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges stadsmissioner som företräder tio lokala stadsmissioner i landet, håller med om att trycket är extra stort under vintern.

– För att möta behoven har vi bland annat ökat öppettiderna på några av våra enheter. Vi har god beredskap att kunna ta emot hemlösa som behöver en säng att sova i under de riktigt kalla vinternätterna, säger han till Dagen.

Under pandemin har stadsmissionerna varit flexibla, ställt om och anpassat sig till den nya situationen, vilket enligt Jonas Wihlstrand bidragit till att verksamheten gör skillnad.

– Vid samhällskriser som pandemin vill vi vara en resurs att räkna med. En samhällsbärande verksamhet som fungerar oavsett vilka restriktioner som gäller, förklarar Jonas Wihlstrand.

Han noterar att fler utsatta vänt sig till Stadsmissionen under pandemin jämfört med tidigare, och säger att det rör sig om nya grupper:

– Utsattheten har fått ett nytt ansikte under pandemin. Det handlar till exempel om gymnasieungdomar som sitter hemma och pluggar och inte har tillgång till internet. Men också ensamstående föräldrar vars ekonomi har kraschat under pandemin. Båda dessa grupper är nya för oss, berättar han.

Statlig stöd viktigt

Jonas Wihlstrand lyfter fram betydelsen av det extra ekonomiska stöd som kom från staten under pandemin.

– Det stöd som vi fick för år 2020 och 2021 har betytt mycket och bidragit starkt till att vi kunnat hjälpa fler av de allra mest utsatta än vi hade klarat av annars. Och vi hoppas att få extra ekonomiskt stöd även för 2022.

Men är det tillräckligt för att alla hemlösa som behöver hjälp ska kunna få det?

– Behovet är nästan alltid större än resurserna. Så fungerar det i samhället. Kyrkorna och de kristna organisationerna är jätteviktiga för att vi tillsammans ska kunna möta de stora behov som finns bland människor som lever i utsatthet och hemlöshet.

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh är reporter på Dagen.