Nyheter

Mattias Martinson: Poeter borde skriva lovsånger tillsammans med pastorer

Mattias Martinson, Reseevangelist. Lovsångsledare. Compassion Sverige.
Mattias Martinson upplever att pastorerna inte är kvicka att ta dialogen om lovsång.
Publisert Sist oppdatert

Låt lovsångsledarna sitta ner med pastorer och teologer. Tillsammans kan de skapa sånger som ger ungdomar god biblisk vägledning. Så lyder lovsångsprofilen Mattias Martinsons respons på den undersökning som visar att lovsång har störst betydelse för tron hos unga vuxna i frikyrkan.

I mer än 20 år har Mattias Martinson rest runt i församlingar och undervisat om lovsång. Han är också lovsångsledare och har skrivit och spelat in många sånger som används i gudstjänstsammanhang. När en undersökning som gjorts bland drygt 200 bibelskoleelever i frikyrkomiljö presenterades häromveckan fastnade hans ögon speciellt på en sak: Att lovsång är en viktigare faktor för tron än både Bibeln, predikan och föräldrarna.

– Just det överraskar mig. Jag har läst ungdomsrapporter i 20 år och listan över påverkansfaktorer följer ju kulturen i övrigt, säger Mattias Martinson.

Hans omedelbara reaktion när han läste om undersökningen “Kristen tro på glid?” var att i ett inlägg på Facebook sammanfatta sin syn på situationen som råder i frikyrkan i förhållande till gudstjänstmusiken. Kärnfullt beskrev han att kristendomen är en sjungande religion eftersom den följer judendomens muntliga tradition där sången och musiken ingår, att sångerna bär teologin och att detta faktum ställer krav på lovsångsledarna. Att sångerna helt enkelt har en formerande funktion. Han påminde också om den gamle kyrkofadern Augustinus som konstaterade att kärleken styr människans prioriteringar och handlingar.

“Viktigt att ge redskap”

Med det sagt gäller det nu att ge lovsångsledarna de redskap de behöver för att axla det stora ansvaret som andliga ledare. Hur bekräftar vi lovsångsledarna i deras resa mot större pastoral insikt? frågar han retoriskt.

Trots att undersökningen så tydligt pekar ut musikens betydelse för unga vuxnas tro är musik inte något ämne på schemat på landets teologiutbildningar. Ett faktum som Mattias Martinson finner problematiskt.

– Förståelsen för musikernas förberedelser är marginell i jämförelse med hjälpen till förkunnelseförberedelser. Ändå gissar jag att musiken är det som procentuellt tar mest tid i gudstjänsten. Man får inte i närheten av samma dignitet i teologisk reflektion i hur det ska göras. Till skillnad från predikan som ägnas flera år av utbildning.

Mattias Martinson ser undersökningen som ett rop på förändring.

– Ungdomarnas svar lägger ett större ansvar och en större bevisbörda på lovsångstjänsten än vad vi har gett den, säger han.

Melodins kraft, sångens kraft, är helt enorm och därmed formerande.

Mattias Martinson

Med det avser han alla de församlingsledningar som står mitt i att planera ett gudstjänstliv.

– Du minns en predikan i tre veckor, men de sånger du sjöng i söndagsskolan som barn sitter fortfarande kvar efter X antal år. Det betyder inte att förkunnelsen var dålig för tre veckor sedan. Det betyder bara att melodins kraft, sångens kraft, är helt enorm och därmed formerande, förklarar Mattias Martinson.

Vineyardteologerna skrev sånger

Själv har han sina rötter i Vineyard, en rörelse som tidigt lade en stark betoning på lovsång. Där märkte han vilken förändring som inträdde när de stora teologerna klev in och började skriva texter tillsammans med låtskrivarna. För Mattias Martinson blev det tydligt hur teologin i sångerna fördjupades. Men glädjen över fördjupningen förbyttes i besvikelse när Vineyardrörelsen gjorde ett avgörande vägval.

– När Spotify kom valde Vineyard music international att inte lägga upp sina låtar där, medan Hillsong var på spåret direkt, konstaterar Mattias Martinson som tror att utvecklingen kunde sett annorlunda ut om Vineyard valt en annan väg.

Genom Spotify och andra streamingtjänster fick nya lovsånger enorm spridning. På den tiden, beskriver Mattias Martinson, hade många texter inte samma djup utan var lite mer kortfattad poesi, vilket gjorde att den tidiga lovsångsrörelsen drog på sig kritiken att vara teologiskt lättviktig. Det är dock ett problem som Hillsong tagit tag i med besked.

“Vi är på god väg”

– Nu ser vi en enorm förstärkning och fördjupning av den teologiska tyngden. Jag tycker att vi är på god väg när det gäller lovsång, säger Mattias Martinson, och tar pingströrelsens tre lovsångsalbum från de senaste åren där texterna granskats av tre oberoende teologer.

På måndagen efter kyrkan nynnar du aldrig på predikan, men du nynnar på lovsångerna.

Mattias Martinson

Han rekommenderar alla lovsångsledare att sätta sig ner med pastorer och ledare och samtala om sångernas innehåll och hur de formar en ny generation av troende.

– För på måndagen efter kyrkan nynnar du aldrig på predikan, men du nynnar på lovsångerna. Men jag upplever att pastorerna inte är kvicka att ta den dialogen. Drömmen vore att alla poeter, profeter, esteter och lovsångsskrivare ute i stugorna satte sig ner med pastorerna och teologerna och skrev nya sånger.

Fakta: Undersökningen “Kristen tro på glid”

  • Ett nytt forskningsprojekt utfört av Akademi för ledarskap och teologi, ALT, och Institutet för pentekostala studier, IPS.
  • 204 förstaårselever vid tio bibelskolor inom pingströrelsen, Svenska alliansmissionen och Evangeliska frikyrkan har svarat på frågor om sin tro.
  • Lovsång visar sig vara deras absoluta nummer ett på listan över det som är mest avgörande för deras tro.
Powered by Labrador CMS