Migrationsverket: Kristna konvertiter får visst frågas ut av muslimer i slöja

Artikeln om Markus, konvertiten som frågades ut av en handläggare i slöja, har fått stor uppmärksamhet. Hans fall har varit uppe till debatt i riksdagen och flera tidningar har fortsatt att skriva om honom.

Två ledarskribenter har också gått hårt åt Migrationsverkets hantering av fallet, Dagens Frida Park och Svenska Dagbladets Maria Ludvigsson. Det fick Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik att gå till motoffensiv, dels genom att själv skriva ett debattsvar i Svenska dagbladet, dels genom att ställa upp för en intervju med Dagen.

Kan du förstå upprördheten över att en konvertit frågas ut av en handläggare i slöja?

– Nej, jag har fått liknande frågor från politiker i insynsrådet om hur vi matchar våra utredare med asylsökande. Svaret är att vi inte gör det, för då måste vi känna till våra medarbetares religiösa, etniska eller politiska övertygelse, säger Mikael Ribbenvik.

Men kan du förstå det obekväma i situationen?

– Jag förstår resonemanget att den sökande kan känna obehag, det är mycket som står på spel, men här pratar jag om vad som är myndighetens möjligheter och det är grundlagen vi pratar om. Vi får absolut inte föra något register över våra medarbetares religiösa övertygelse eller sexuella läggning.

Läs ocksåKristna rasar mot Migrationsverket när muslim i slöja utredde om asyl för konvertit

Bära religiös klädsel

Mikael Ribbenvik menar att frågan i så fall blir mycket större än Migrationsverkets anställda, då handlar det om lämpligheten att bära religiösa symboler som statstjänsteman över huvud taget.

Han vill också betona att som statstjänsteman får man inte ta med sig sina personliga övertygelser in i jobbet, då får det konsekvenser, exempelvis om man i sitt jobb på Migrationsverket låter en extremt religiös tolkning få företräde.

Att man på förhand inte kan matcha är en sak, men när man ändå hamnar i en sådan situation som Markus gjorde, går det inte att dra i nödbromsen?

– Jag kan inte se det. Då måste vi gå "all in", menar Mikael Ribbenvik.

Hans resonemang är att om en asylsökande får möjlighet att välja bort vissa handläggare, exempelvis en konvertit vill inte frågas ut av en muslim, då måste alla få den möjligheten. Då kan exempelvis någon som söker asyl av hbtq-skäl anföra att han vill ha en hbtq-handläggare och så vidare.

– Hur ska vi kunna matcha det önskemålet, undrar Mikael Ribbenvik.

Gång på gång hänvisar han till grundlagen, att Migrationsverket inte får föra protokoll på sina anställda och därför inte kan matcha ihop lämplig handläggare för en asylsökande.

Kritiserade kyrkorna

I sin debattartikel i SvD gick Mikael Ribbenvik till angrepp på kyrkornas opinionsbildning. "Kyrkan får aldrig missbruka sin roll genom att försöka påverka myndighetsutövningen i frågor som ska avgöras inom ramen för den demokratiska rättsordning vi har i Sverige", skrev han.

Vilket fick Dagens ledarskribent Frida Park att gå i taket, och i en välläst ledare i Dagen (Nej, kyrkorna har inga planer på att lämna Migrationsverket i fred) undrade hon om Migrationsverket ansåg att kyrkorna var en myndighet som inte skulle lägga sig i hans revir?

Utifrån det du skrev kan man nästan tro att Migrationsverket inte vill att kyrkor ska få komma med kritik?

– Då har jag uttryckt mig dåligt eller så tolkar man mig väldigt illvilligt, svarar Mikael Ribbenvik.

– Migrationsverket är nog den myndighet i Sverige som får mest kritik, vi är vana. Det är inte så att jag försöker tysta någon. Man även jag måste få säga emot ledarskribenter.

Kyrkorna får inte avgöra

Mikael Ribbenvik säger att hans budskap till kyrkorna är att de gärna får komma med kritik, men ytterst är det ändå Migrationsverket och domstolarna som beslutar om asylärenden.

– Vi kan inte ha en ordning där vi lägger ut avgöranden på en organisation som menar att de kan frågan bäst, då skulle vi få en helt annan ordning. Om Somaliska föreningen menar att de känner till Somalia bäst innebär det inte att de får avgöra trovärdigheten i en asylberättelse. RFSL får heller inte avgöra ett htbq-ärende.

På samma sätt, menar Mikael Ribbenvik, är det inte kyrkorna som får avgöra konvertitärenden.

Läs merMuslim i slöja utredde konvertitfall - Hans Eklind (KD): Nu är måttet rågat

Staten värderar bevisen

– Jag menar att staten har myndighetsutövningen och staten gör bevisvärderingen, det sker via Migrationsverket och domstolarna. Många menar att jurister inte begriper något om sakfrågan och borde lyssna mer på oss, men så fungerar inte ett rättsystem.

Han säger också att de som myndighet har en ordning att förhålla sig till, det handlar om lagstiftning och juridik, exempelvis Migrationsöverdomstolens prejudikat som säger att Migrationsverket ska göra en bedömning om en asylsökande konvertit är genuin. I prejudikatet slås också fast att de ska bedöma om den asylsökande har ett behov av att fortsätta med religionen efter en utvisning, utanför den sociala kontexten de hamnat i under vistelsen i Sverige.

– Jag har pratat med många präster om det här och jag förstår deras frustration, många känner sig misstänkliggjorda och att vi förringar det de säger, men det gör vi inte, menar han.

Från kyrkligt håll har det efterfrågats specialkompetens när det handlar om religion, på samma sätt som att ni anlitar hbtq-specialister?

– Det är inte aktuellt, utan vi går mer och mer ifrån den modellen, säger Mikael Ribbenvik.

– Det önskvärda är att kunskapen finns i organisationen i sig själv. Dessutom, det hela baseras på antagandet att vi har fel och att bara en specialist kan rätta till det. Men så har det inte blivit med hbtq-specialister, säger Mikael Ribbenvik.

I själva verket, menar han, har dessa specialister sett till att det går åt andra hållet, att avslagen bland asylsökande som hävdar skydd för sin sexuella läggning har ökat.

Migrationsverket fick i sitt regleringsbrev uppdraget att se över rättssäkerheten för konvertiter. Har ni på något sätt förändrat ert arbete?

– Vi jobbar kontinuerligt med kvaliteten och har tittat på det här väldigt noggrant. Vår slutsats kommer i februari vid årsredovisningen, säger Mikael Ribbenvik, som inte vill gå händelserna i förväg.

Läs ocksåPingst vädjar till Migrationsverket: Lita på pastorers intyg

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.