Ministern om kyrkornas kritik: För de flesta ska inget ändras

Regeringens förslag om ett nytt demokrativillkor för trossamfund som tar emot stöd från staten har kritiserats från flera frikyrkliga företrädare, som menar att frikyrkor riskerar att bli av med stödet.

I en intervju med Dagen menar kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) att de nya reglerna “för de flesta samfund” inte ska förändra något.

Enligt regeringens förslag till ett nytt demokrativillkor ska trossamfund som till exempel “bryter mot principen om alla människors lika värde” eller “motarbetar det demokratiska styrelseskicket” bli av med stödet från staten.

Som Dagen har rapporterat har flera frikyrkliga företrädare uttryckt oro över att det ska räcka att en enskild församlingsföreträdare inom samfundet bryter mot reglerna för att hela samfundet ska mista stödet.

“Kollektiv bestraffning”

Svenska missionsrådets Kristina Patring skrev i en debattartikel i Dagen i maj att lagförslaget medför “stora risker för rättsosäkerhet [och] kollektiv bestraffning”.

Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare Karin Wiborn har sagt att reglernas utformning kan leda till att “klassiska frikyrkor” blir av med pengar från staten, även om hon inte tror att regeringen vill “sätta dit” dessa.

Nyligen skrev också tunga aktörer inom civilsamhället i en debattartikel på Altinget att regeringens förslag “ger politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner verktygen att i framtiden undergräva det demokratiska utrymmet”.

Ministern: Inga förändringar för de flesta

Dagen har intervjuat kulturminister Jeanette Gustafsdotter för att höra hur hon ser på den oro som framkommit i diskussionerna om lagförslaget. Hon säger att hon generellt har ett stort förtroende för trossamfunden i Sverige och betonar att lagförslaget har tagits fram för att regelverket ska bli “tydligare, enhetligare och rättssäkrare”.

– För de flesta samfund kommer det här inte innebära några förändringar mot hur det har varit tidigare, säger hon.

Är det en rimlig avvägning att ett helt trossamfund ska bli av med stödet om en enskild företrädare agerar fel?

– Om en företrädare gör någonting och organisationen då vidtar rimliga åtgärder så kan man behålla stödet. Det är en undantagsmöjlighet som finns i förslaget. Det tycker jag är rimligt.

Ett undantag från reglerna kan enligt lagförslaget tillämpas om det finns “särskilda skäl”. Sådana skäl kan finnas om samfundet till exempel vidtagit “adekvata åtgärder” mot en företrädare som brutit mot reglerna. Pingströrelsens föreståndare Daniel Alm är kritisk till det och menar att det skulle skapa “en tung överrock av kontroll”.

– Man glömmer bort att rörelser är just rörelser. Undervegetationen av rörelser är viktiga för demokratin, sa han till Dagen i slutet av maj.

På frågan om hur kulturministern ser på att vissa samfund i det läget kanske hellre avstår stödet från staten svarar hon:

– Nu hoppas jag att det inte blir så.

Men om det blir så?

– Om det finns en oro över enskilda församlingar eller företrädares agerande, då hoppas jag att samfundet tar en diskussion med den enskilda församlingen eller företrädaren. Jag har förtroende för att man ställer upp på de här värderingarna.

Frågetecken från Lagrådet

Men det är inte bara företrädare för kyrkorna och civilsamhället som är frågande inför de nya reglerna.

Lagrådet, som granskar lagförslag innan regeringen går vidare med dem till riksdagen, har rest flera frågetecken kring delar av det föreslagna demokrativillkoret.

Bland annat anses förslagets del om att “våld, tvång och hot” inte får förekomma mot en person sakna tillräcklig precision. Begreppet “tvång” ska till exempel enligt förslaget innebära att ingen ska tvingas att “göra, tåla eller underlåta” något, men någon närmare definition ges inte.

“Alla former av uppmaningar eller påtryckningar kan uppenbarligen inte omfattas; det får t.ex. antas att det också fortsatt ska vara tillåtet att ge uttryck för att vissa slags beteenden inte är godtagbara i en viss religion”, skriver Lagrådet.

När Dagen frågar kulturministern om vissa slags “påtryckningar” ska få förekomma utan att ett trossamfund förlorar stödet upprepar hon att hon har “förtroende för att man ställer upp på de här värderingarna”. Hon säger också att hon inte vill “spekulera i vad som skulle vara tillåtet”.

Men ska vissa påtryckningar få förekomma?

– Jag har högt förtroende för att man ställer upp på de här värderingarna. Det är rimligt när man tar emot skattepengar. Jag hoppas att inte något tvång förekommer. Det är min förhoppning.

Kulturministern medger att hon ännu inte har läst Lagrådets yttrande, men säger att regeringen tar Lagrådets synpunkter “på största allvar”.

Efter intervjun skickar kulturministern en kompletterande skriftlig kommentar:

“Lagrådet har inkommit med värdefulla synpunkter som nu hanteras inom regeringskansliet i arbetet med den kommande propositionen. En del av detta arbete är att förtydliga vad som avses med begreppen våld, tvång och hot. Det slutliga innehållet och formuleringarna presenteras först när regeringen lägger fram propositionen för riksdagen.”

---

Fakta: Det nya demokrativillkoret

De nya reglerna innebär att ett trossamfund inte ska ha rätt till stöd från staten om “trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet” ägnar sig åt något av följande:

• Utövar våld, tvång eller hot mot en person.
• Kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas.
• Kränker en betjänads grundläggande fri- och rättigheter genom utnyttjande av en utsatt belägenhet.
• Diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde.
• Försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges ovan.
• Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Arash Asadi

Arash Asadi är vikarierande reporter på Dagen.