MP-ledaren: “Vi behöver få bukt med avarterna inom samfunden”

Skärpta demokrativillkor för trossamfunden backas upp av Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi – trots oron från kristet håll.

Till Dagen säger hon att kraven är ett viktigt redskap för att långsiktigt upprätthålla tilltron till civilsamhället. Inför valet lyfter MP fram klimatet som en ödesfråga, där mycket står på spel för den som bryr sig om sina medmänniskor i världen.

Dagen möter Märta Stenevi på Miljöpartiets kansli i riksdagen samma förmiddag som hennes språkrörskollega Per Bolund har frågats ut i Ekots partiledarintervju på morgonen. I radion pressades han kring slutförvar av kärnkraftens avfall, bensinskatten, gruvbrytning, sänkt matmoms, regeringsavhopp, framtida regeringssamarbeten och så vidare. Nu är valrörelsen i gång på allvar. Märta Stenevi ser glad ut och konstaterar att närmandet till valdagen märks på tempot i hennes vardag.

– Någonstans är det den här perioden man som politiker har laddat för. Det är skönt att vi är här nu, säger hon.

Tidigare ärkebiskopen KG Hammar är numera vice ordförande i nybildade Klimatalliansen som ställer upp i riksdagsvalet. I en intervju nyligen kritiserade han Miljöpartiet för att ha tappat bort klimatfrågan och övergett sina ideal. Hammar hävdade att MP har klivit in i de vanliga politiska strukturerna och hamnat i kompromissandet. Märta Stenevi tycker det är tråkigt att en förgrundsfigur i kristenheten uttrycker sig på det sättet, och menar att KG Hammar har helt fel i att hennes parti skulle sätta klimatfrågorna i skymundan.

Ödesfråga med klimatet

Men hon håller med om att miljön och klimatet inte riktigt kommer fram i den allmänna politiska debatten.

– Det här är en ödesfråga. Bryr vi oss om våra medmänniskor – inte minst i andra delar av världen – så står mycket på spel. Redan i år har vi haft situationer där 40 miljoner människor är på gränsen att gå från hunger till akut svält som följd av krig och klimatförändringar i världen, säger Märta Stenevi.

Miljöpartiet efterlyser stora investeringar på 100 miljarder om året närmaste decenniet för att minska klimatutsläppen här hemma. Man har samtidigt blivit försiktigare med att lägga ansvaret för ett systemskifte på individen. Märta Stenevi säger att hon vill slå vakt om välfärden och att konsekvenserna inte ska hamna hos dem som har minst marginaler.

– Det behöver bli billigare att åka tåg än flyg, och billigare att transportera sig kollektivt, eller med el, än med en bil med förbränningsmotor. Samhället ska med politiska åtgärder styra mot det som är bra för miljön och klimatet.

Står bakom demokrativillkor

Det var Miljöpartiets tidigare språkrör, kulturministern Alice Bah Kuhnke, som för några år sedan tillsatte en statlig utredning kring statsbidragen till trossamfunden. Märta Stenevi backar upp lagrådsremissen om skärpta demokrativillkor för att få statliga bidrag som nuvarande kulturministern, Jeanette Gustafsdotter (S), nyligen presenterade. Kristenhetens oro för ökad kontroll, och känsla av misstro från statsmakterna, får henne inte att vilja dra tillbaka eller justera förslaget.

– Det som blir viktigt framöver är dialogen när det här ska implementeras, och hur det kommer att verkställas och användas, så att demokratikraven träffar rätt. Här behöver vi fortsätta en kontinuerlig dialog. Det finns ju också ett speciellt forum inrättat för detta.

– Viktigt är också att det finns en ventil i förslaget – kring när trossamfunden arbetar med att ta avstånd från antidemokratiska uttryck och få bort sådana uttryck. Den ventilen tror jag är viktig.

Se Dagens partiledarsamtal med Märta Stenevi

Vill slå vakt om statsbidragen

Men samtidigt som Märta Stenevi menar att kyrkor och moskéer gör ett “otroligt viktigt” arbete med barn- och ungdomsverksamhet, socialt arbete med mera – och menar att statsbidragen behövs för den demokratiska utvecklingen i vårt samhälle – så ser hon också problem.

– Vi har sett fall där pengarna har gått till att anlita föreläsare som lyfter direkt antidemokratiska ståndpunkter.

Avarterna behöver man få bukt med för att inte alla trossamfunden på lång sikt ska bli misstänkliggjorda, menar hon, och berättar att hon under åren som politiker har hört hur man inom flera partier börjar dra alla muslimska församlingar över en kam.

– Det är väldigt olyckligt om vi får en diskussion där det snarare handlar om att vi inte ska ha statsbidrag till trossamfunden. Ska man stå upp för dem behöver vi också vara tydliga med gränsdragningarna.

Bekymrad om religiösa friskolor

Också när det gäller konfessionella friskolor ser Märta Stenevi och Miljöpartiet problem. Partiet står bakom regeringens proposition från i våras om tydligare krav och kontroller. Men när det gäller det senaste förslaget om etableringsstopp för nya religiösa friskolor tvekar Märta Stenevi om vad MP egentligen tycker – och en pressekreterare återkommer efter intervjun med beskedet att partiet ännu inte har satt ner foten i frågan.

Ska Svenska kyrkan och frikyrkorna kunna driva fristående förskolor och skolor på konfessionell grund framöver?

– Ja, under förutsättning att kraven uppfylls. Och det är inte självklart i dag. Det har vi sett i väldigt många fall nu. Jag ska ärligt säga att vi har väldigt många fall av konfessionella friskolor som inte har uppfyllt kraven. Det ser jag som ett väldigt stort problem. En skarpare kontroll kommer att behövas.

Barn har rätt till icke-konfessionell undervisning i Sverige, och det gäller även kristna friskolor, betonar Märta Stenevi. Men hon kan tänka sig att även fortsatt tillåta frivilliga konfessionella inslag vid sidan av de obligatoriska lektionerna.

– Ja, förutsatt att det är frivilligt hela vägen, och förutsatt att man även som muslimsk elev har möjlighet att utöva sin religion i skolan.

Vill höja biståndsramen

MP vill inrätta ett tredje juridiskt kön, och vill ta bort vigselrätten för kyrkor som inte kan tänka sig att viga homosexuella par – åsikter som inte är självklara i kristenheten. Men i fråga om bistånd till fattiga länder och migration till Sverige är partiet mer i linje med en ganska enad riktning i kyrkorna – åtminstone inom kyrkoledningarna.

Biståndsramen vill MP höja från 1,0 procent till 1,25 procent av bruttonationalinkomsten. Hon hänvisar till kriget i Ukraina, talibanstyret i Afghanistan och svältkatastrofer i världen för att visa på behovet av att upprätthålla både akut humanitärt bistånd och det mer långsiktiga utvecklingsbiståndet. Det senare allt mer ifrågasatt.

När biståndet till fattiga länder ställs mot kostnader för att stoppa gängkriminaliteten i Sverige hänvisar Märta Stenevi till att hon är uppvuxen med bibelberättelsen om den barmhärtige samariern, och att visa medmänsklighet även med dem som inte tillhör den egna gruppen.

“Inhumant med tillfälliga uppehållstillstånd”

Et gråtande språkrör i migrationsöverenskommelsen med Socialdemokraterna i regeringen har satt sig på näthinnan hos många svenskar. I dag befinner sig Sverige på EU:s miniminivå när det gäller att ta emot flyktingar. Märta Stenevi säger att det inte är Miljöpartiets politik, men att de behövde vara med i förhandlingen kring migrationspolitiken för att den “inte fullständigt skulle haverera”.

Just nu är det viktigaste att driva frågan om permanenta uppehållstillstånd för flyktingar i stället för de tillfälliga som då infördes, menar hon.

Kan vi ta emot fler flyktingar än i dag?

– Det är klart vi kan. Men det finns väldigt lite som tyder på en politisk majoritet inom någon typ av närtid. Vår viktigaste uppgift nu är att upprätthålla de humanitära ventiler vi har förhandlat in. Och att säkra att de som kommer till Sverige i mycket högre grad får permanenta uppehållstillstånd, så att de kan skapa sig en tillvaro här.

– Kriget i Ukraina kan pågå i många år. Då har vi barn som växer upp i Sverige och som inte får tillhörighet eller har skolplikt. Det är ett försök att sätta människors liv på paus som är djupt inhumant och direkt kontraproduktivt för integration, säger Märta Stenevi.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.