Nyheter
Nazistreferenser rör upp stämningen inför valet
Förintelseöverlevare varnar för likheterna från 1930-talet - andra judar vill inte att Förintelsen politiseras
Får man använda nazisternas maktövertagande och Förintelsen som argument i valrörelsen? Åsikterna spretar och även svenska judar har helt olika uppfattningar i hur lämpligt det är med de historiska parallellerna till 1930-talets Tyskland.
“Parallellerna till hur konservativa krafter släppte fram nazisterna i 1930-talets Tyskland är slående”. Det är på debattplats i Dagens Nyheter som denna jämförelse förs fram, och det är långtifrån första gången som varningsrop hörs om vad som kan vänta om SD får inflytande i svensk inrikespolitik.
Det som ger budskapet extra tyngd den här gången är att en av debattörerna själv överlevt Förintelsen, nämligen Livia Fränkel som under lång tid rest runt i svenska skolor för att berätta om hur hennes släkt mördades och hur hon själv klarade sig. Som medskribent har hon Tommy Ringart, ordförande i Föreningen Förintelsens överlevande, barn till en Förintelseöverlevare.
“Har de inget lärt av historien?”, undrar de två skribenterna och vänder sig direkt till M, KD och L som efter valet är redo att samarbeta med SD.
De vill i och med sin artikel varna för ett parti med nazistiska rötter som de menar vill sortera ut “i stort sett alla som de inte anser är riktiga svenskar”.
Debattartikeln har delats av flera socialdemokratiska ministrar i sociala medier och har varit med och satt fart på en debatt om att demokratin i Sverige skulle vara hotad vid ett maktskifte.
Politisera Förintelsen
Men att jämföra svensk inrikespolitik med 1930-talets Tyskland är en infekterad debatt. Flera judar har själva reagerat och beklagar att Förintelsen politiseras.
“Det är över 80 år sedan nazisterna hittade min morfar och hans son gömda i en skorsten. Sonen återsåg morfar aldrig. Hart när heller någon annan familjemedlem. Jag blir uppriktigt förbannad när folk, oavsett bakgrund, tar sig rätten att använda deras öde som politiskt verktyg”, kommenterade exempelvis Benjamin Wellander debattartikeln på Twitter.
Även Naomi Abramowicz går i en ledartext i Barometern i polemik mot nazistjämförelserna.
“Det vore ett misstag att tro att alla judar resonerar likadant”, skriver hon.
“Det finns även de som ser svensk migrationspolitik och Socialdemokraterna som ett hot mot svensk judenhet. Den uppfattningen är precis lika legitim”, skriver hon.
Inte lättvindigt
Lena Posner-Körösi är ordförande i Judiska centralrådet.
Vad tycker Sveriges judar om att 30-talets Tyskland används som argument i svensk inrikespolitik?
– Judiska centralrådet går inte in och kommenterar svensk partipolitik, vi är överens att lösa frågor som berör oss judar i Sverige, säger hon till Dagen.
Men att föreningen för Förintelseöverlevare ger sig ut i debatten och varnar för likheterna med 1930-talet har hon inget emot.
– Vi lever i en demokrati med åsiktsfrihet. De har rätt att ge uttryck för det här och jag tror inte att de gör den här jämförelsen så lättvindigt, de har nog övervägt det här noga.
Begränsa judiskt liv
Lena Posner-Körösi berättar att många vill att även Judiska centralrådet ska göra någon form av uttalande i frågan.
– Men det gör vi inte. Vi har medlemmar som har helt olika uppfattningar om SD, konstaterar hon.
Däremot säger hon att det finns en oro inom den judiska gruppen i Sverige för vad som ska hända om SD får politiskt inflytande. Det handlar om förslag som lagts av partiets företrädare, exempelvis att förbjuda import av kosherkött. Hon förklarar att Judiska centralrådets prioritering är att möjliggöra judiskt liv i Sverige.
– Det vi hört och läst är att det finns en ambition att begränsa det från sverigedemokratiskt håll. Sedan är det svårt att veta vad som händer om de får inflytande över regeringsmakten.
Vissa judar i Sverige pekar på andra hot än SD, går det att säga vem som har rätt?
– Jag tycker att man ska se vad BRÅ och Säpo kommit fram till. Vad det visar är att de stora hoten just nu kommer från yttersta högern, islamister och den yttersta vänstern. Där förenas man i hatet mot judar från tre håll.
– Jag skulle inte säga att det ena hotet är större än det andra, det är att relativisera och väga hat mot hat. Men det är otroligt bekymmersamt för den svenska demokratin att vi har antidemokratiska krafter som uttrycker hat mot andra, oavsett om det är mot judar eller mot andra grupper.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
