Nio av tio judar känner av ökat förtryck

På tisdagen lade EU-kommissionen för första gången fram en gemensam strategi för att motverka “ett oroande uppsving” av antisemitism i unionen.

– EU kan bara frodas om dess judiska befolkning känner sig trygg och kan frodas, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Kommissionen slår i rapporten fast att antisemitism är “oförenlig med europeiska kärnvärden”. Bakgrunden till att man nu lanserar en strategi mot antisemitism är att man har sett att antisemitismen ökar i unionen, och också utanför EU. Strategin handlar om hur antisemitism ska bekämpas, men också om hur judiskt liv ska främjas.

Kommissionen vill nu att EU ska ta ledartröjan när det gäller den globala kampen mot antisemitism, och man gör det genom ett antal punkter och åtgärder, specificerade i ett 25-sidigt dokument.

Nio av tio känner ökat förtryck

I dokumentets inledning konstaterar kommissionen att varannan europé i dag tycker att antisemitism är ett problem. Hela nio av tio judar i unionen anser att antisemitismen har ökat i deras respektive land, och 85 % av judarna anser att antisemitism är ett allvarligt problem.

Det är just dessa alarmerande siffror som gör att kommissionen nu vill agera samfällt. “Kommissionen är beslutsam när det gäller att intensifiera kampen mot antisemitism och hjälpa till att skapa ett inkluderande samhälle”, skriver man i dokumentet.

Den nu presenterade strategin består av tre delar: förebygga och bekämpa antisemitism, skydda och främja judiskt liv i EU och stöd till utbildning, forskning och hågkomst av Förintelsen. 15 miljarder kronor är öronmärkta i stöd till dessa områden under de kommande 20 åren.

Gudstjänstlokaler får ökat skydd

En lång rad åtgärder finns specificerade för respektive område. Här är några axplock: kommissionen vill skapa ett årligen återkommande forum tillsammans med civilsamhället, stödja organisationer och projekt som identifierar och avslöjar hatpropaganda och hatbrott, tillsammans med IT-företag se till att försäljning och marknadsföring när det gäller produkter med nazistiska symboler/nazistisk litteratur upphör, samarbeta med Europol för att bekämpa antisemitism, terrorism och extremism online, stödja offer för terrorism, öka skyddet av gudstjänstlokaler.

Kommissionen utlovar också att det ska produceras en handbok som ger handledning i hur man bäst bekämpar förintelseförnekande. En europeisk “research hub” (ungefär forskningscentrum) ska främja interdisciplinära samarbeten i Europa när det gäller forskning runt antisemitism. Judiskt liv och judisk kultur ska stödjas genom att öka kunskaperna i samhället om judiskt liv, och att göra det lättare på arbetsplatser att vara flexibel vad gäller högtidsdagar.

Nationella strategier senast 2022

Men det är inte bara kommissionen som förväntas agera för att skapa ett EU som tar täten i världen för att skapa jämlika och inkluderande samhällen, fria från antisemitism och rasism. Medlemsländerna ska också vart och ett dra sitt strå till stacken genom nationellt arbete. Kommissionen specificerar en rad områden där länderna kan och bör agera.

Medlemsländerna uppmanas bland annat att före 2022 års slut skapa egna nationella strategier för att bekämpa antisemitismen. Kommissionen föreslår att varje land utnämner ett särskilt sändebud för dessa frågor. Samarbete med civilsamhället inom flera områden finns med som förslag, liksom förslag om att stärka lagstiftningen när det gäller antisemitism. Diskriminering, rasism och antisemitism bör upp på agendan och bekämpas var den än dyker upp, betonar kommissionen.

“Tecken på vårt engagemang”

Minnesdagen för Förintelsen bör uppmärksammas i alla EU-länderna, och medlemsländerna uppmanas att se till så att judiska minnesplatser bevaras och skyddas. “Denna strategi är ett tecken på vårt starka engagemang när det gäller judiskt liv i Europa i dag och i framtiden”, skriver kommissionen avslutningsvis. “Den är ett tecken på att vårt engagemang kommer att fortsätta och att vi kommer att hålla minnet av Förintelsen levande, även efter att de sista Förintelseöverlevarna är borta.”

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.