Nu börjar fler församlingar fira nattvard igen

När coronarestriktionerna nu börjar lätta kan många församlingar fira nattvard igen.

– Det här är verkligen efterlängtat, säger Daniel Eklund, domprost i Västerås stift, till Dagen.

Från den 1 juli kan uppemot 300 gudstjänstdeltagare samlas i kyrkorna igen. För många församlingar som inte firat nattvard de senaste månaderna, innebär det att nattvarden åter kan börja firas.

I Västerås stift i Svenska kyrkan beslutades tidigt under coronapandemin att allt nattvardsfirande skulle pausas. De smittskyddsåtgärder som skulle ha krävts för fortsatt nattvardsfirande, skulle ha medfört en alltför stor avvikelse från det vanliga firandet, förklarar domprosten Daniel Eklund.

Pausade nattvardsfirandet

– Vi bedömde att det var bättre att pausa nattvardsfirandet tills vi kunde återgå till den ordinarie liturgin. Eftersom nattvardens kärna är att den är en gemenskapsmåltid ville vi att firandet skulle ske när vi kunde komma samman, säger han.

När restriktionerna nu lättar för allmänna sammankomster, dit gudstjänster räknas, återupptar Västerås stift nattvardsfirandet.

– Det här är verkligen efterlängtat, både bland våra medarbetare och våra församlingsbor, säger Daniel Eklund.

Olika i frikyrkor

Bland frikyrkorna har nattvardsfirandet sett olika ut sedan pandemin bröt ut.

En sak har dock förenat de allra flesta – om inte alla – församlingar. Med tanke på att gränsen för högsta antalet deltagare i allmänna sammankomster under stora delar av pandemin varit åtta, har församlingarna, oavsett hur de hanterat situationen, inte kunnat fira nattvard som vanligt i kyrkolokalen.

Exempelvis har vissa av Equmeniakyrkans församlingar erbjudit sina medlemmar möjligheten att hämta nattvardsbröd i kyrkan, för deltagande hemifrån i webbsänt nattvardsfirande. Andra av samfundets församlingar har anordnat mindre nattvardssamlingar för gemensamt firande på en och samma plats.

– Oavsett hur man har gjort i församlingarna finns det nu en uppdämd längtan hos många att kunna mötas igen i kyrkorummet kring bordet för att dela brödet och vinet, säger Joakim Hagerius, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan

“Överraskade över saknaden”

Han tror att pandemin har fört mig sig att många kristna fått upp ögonen för nattvardens betydelse för det kristna livet.

– Om man ska se något positivt med den här situationen, är det att den har lett till en nyupptäckt av nattvardens centrala plats i ett kristet liv. Jag har hört berättelser om hur många närmast blivit överraskade över hur mycket man saknat nattvarden under den här tiden, säger Joakim Hagerius.

”Firat nattvard för sällan”

I Immanuelskyrkan i Malmö, en församling inom Evangeliska frikyrkan, har nattvardsfirandet under pandemin främst skett i församlingens hemgrupper. Pastorn Kim Brynte säger att församlingen betonar nödvändigheten av nattvardsfirande både i gudstjänsten i kyrkan och i hemgrupperna.

– Men givetvis finns det en saknad efter att komma samman och brista ut i tillbedjan i den stora gemenskapen också, säger hon.

Några enstaka gånger sedan pandemins början har Immanuelskyrkan anordnat det som benämnts “öppet nattvardsfirande”. Under några timmar har församlingsmedlemmarna kunnat besöka kyrkan för att ta del av nattvarden. Av smittskyddshänsyn har högst åtta personer i taget släppts in, och brödet och vinet har delats ut vid olika stationer i kyrkan.

När Kim Brynte blickar tillbaka på pandemiåret tycker hon att församlingen på en punkt hade kunnat hantera situationen annorlunda.

– Vi har firat nattvard för sällan under pandemin. Vi borde ha varit ännu tydligare med att vi verkligen uppmuntrar församlingens smågrupper att fira nattvarden i hemmen, säger Kim Brynte.

Arash Asadi

Arash Asadi är vikarierande reporter på Dagen.