Nyheter
Nu ska samfunden få fler att gå bibelskola
Bibelskolorna lockar allt färre. De senaste åren har det varit svårt att fylla platserna på många håll. Men nu diskuteras frågan i flera samfund om vad man kan göra för att vända trenden.
Det går trender i allt, så även i vad man gör efter gymnasiet. För tio år sedan var det ett mer självklart alternativ för en ung vuxen i en frikyrkoförsamling att gå ett år på bibelskola. I dag finns en uppsjö andra valmöjligheter som står högt i kurs.
– Vi tror att vi tillsammans behöver stärka de traditionella bibelskolorna genom att höja kvaliteten ytterligare, erbjuda olika typer av inriktningar och inte ha för många små utan hellre några större och stabila skolor, säger Ulrik Josefsson, utbildningsledare inom Pingst FFS.
Förlegad bild
Han arbetar aktivt för att få fler att upptäcka vad bibelskolan har att ge och menar att det även är bilden av bibelskolan som behöver förändras.
– Många kanske förknippar den med att bli pastor eller komma ut i församlingstjänst, men vi skulle önska att bibelskolan får bli ett strategiskt och medvetet val för den kristne, oavsett hur man går vidare sen. Att tänka ”klart jag ska gå ett år på bibelskola för att bli en så bra läkare som möjligt”, säger Ulrik Josefsson.
För att lyckas med detta verkar det finnas en rad olika saker att arbeta med. Flera av dem Dagen varit i kontakt med nämner att en tydlig nisch ofta lockar fler än en ”klassisk” bibelskola. Markus Holmström, vikarierande generalsekreterare för EFS ungdomsorganisation Salt, är en av dem.
– På exempelvis Åredalens folkhögskola finns ett KRIK-spår (Kristen Idrottskontakt) och ett församlingsspår, det lockar allt mer. Samma sak gäller på Johannelunds folkhögskola i Uppsala, säger han.
– Bland unga vuxna i dag pratas det mycket om ett integrerat liv, att alla bitar ska gå ihop, den tanken är attraherande för många. Fler åker också utomlands än tidigare, bland annat till olika bibelskolor.
Lovsång i fokus
En inriktning på bibelskolan som Salt drömmer om är en musik- och lovsångsledarutbildning, vilket Markus Holmström också tycker sig se ett behov av.
En annan som håller med om vikten av en tydlig inriktning är Ola Rikner, barn- och ungdomskoordinator på Equmeniakyrkans ungdomsförbund Equmenia. Han nämner Bibelfjäll i Hemavan och Pulsåret på Södra Vätterbygden som två goda exempel.
– Vi pratar också om att starta en bibelskola i storstadsmiljö eftersom vi tror att unga gärna vill bo i storstad. Det skulle kunna kombineras med diakonalt praktiskt arbete, säger Ola Rikner.
Även inom Evangeliska frikyrkan förs det samtal om bibelskolans framtid och vad man kan göra för att lyfta intresset. Krister Petersson, verksamhetschef på Götabro kursgård, är övertygad om att trenden går att vända.
– Men då måste vi få församlingar och samfund att jobba målmedvetet för detta. Min dröm är att det ska skapas en ”bibelskolekultur” i fler församlingar, att det ska bli naturligt och självklart att tänka in en bibelskola i sina val i livet.
Det håller Ulrik Josefsson helt med om.
– Vi behöver stärka relationen mellan bibelskolan och den lokala församlingen. Det behöver bli naturligt för ungdomspastorn att uppmuntra sina ungdomar att ta ett år på bibelskola. Det handlar om att forma stabila, kristna identiteter.
Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.
