Nyheter
Nu står slutstriden om kyrkohandboken
Kritiserad, utskälld och utdömd. Kritikerna till Svenska kyrkans nya kyrkohandbok har varit högljudda, men när det rådde skarpt läge inför kyrkomötets beslut trädde också handbokens försvarare fram.
Uppsala. Den har sågats sönder och samman gång efter annan. Musiken har anklagats för att inte hålla måttet och den sägs öppna för en utslätad teologi. Även processen har kallats märklig av kritikerna.
Så det var ett rejält skadeskjutet förslag till kyrkohandbok som lades fram, då kyrkomötet tillsatte en hel extra dag för debatt. Den tidigare handboken kom 1986, och tanken med en ny version är att gudstjänstens uttryck ska moderniseras.
– Äntligen är den här, dagen D, dagen för dialog, inledde kyrkomötets ordförande Karin Perers på tisdag morgon.
Avgörs i morgon
Framför henne fanns det hav människor som utgör kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, bestående av 251 ledamöter. I morgon ska de avgöra om kyrkohandboken ska få grönt ljus, för att sedan börja användas i Svenska kyrkans gudstjänster.
– Vilka som är de största beslut ett kyrkomöte fattar, det ser vi först i historiens ljus, inledde ärkebiskop Antje Jackélen, som fick det första anförandet.
Hon, och senare även andra biskopar som tog till orda, hade mest positivt att säga om förslaget, som också backades upp av flera kyrkopolitiker.
Men långtifrån alla var nöjda, och dagen D handlade snart inte om dialog, utan snarare debatt. Det handlade om kyrkohandboken som helhet, men det mesta handlade om detaljer, exempelvis ordval i en bön, eller hur bönen placerats för att användas i en gudstjänst.
Läs också: Dagen frågar kyrkopolitiker: Varför väcker kyrkohandboken så starka känslor?
Emilsson kritisk
Först ut av kritikerna var Aron Emilsson (SD).
– Dagen är kommen, återstår att se om Herren triumferar, inledde han.
Sedan tog han ett exempel på hur en präst i en försöksförsamling underkänt mycket av materialet, och menar att kyrkan skjuter sig själv i foten då man försöker introducera ett alltför lättförståeligt vardagsspråk.
Karlstads biskop Sören Dalevi tog snart upp den kastade handsken och berättade att i hans stift har en rad församlingar fått testköra den nya kyrkohandboken.
– Många församlingar ute i bushen har testat den, i Nössemark, i Köla, i Färgelanda, och den fungerar.
Läs också: Majoritet står bakom nya kyrkohandboken
Sören Dalevi tyckte också att processen bakom kyrkohandboken i nuläget är irrelevant, det viktiga är slutresultatet, det förslag som ska röstas igenom.
Den grupp i kyrkomötet som riktade kanonad efter kanonad mot handboksförslaget var Frimodig kyrka, där Dan Sarkar till en början jämförde handboken med en familj som skulle byta bil, där alla förväntansfullt blickar mot en av de nya, finare, modellerna.
– Men det hela verkade sluta med en Fiat Medioker, sa han då han jämförde kyrkohandboken med bilmodeller.
Kritiken från Frimodig kyrka riktade bland annat in sig på att kyrkohandboken öppnar upp för en alltför flummig teologi, och eftersom det finns gott om valmöjligheter går det också att kryssa sig fram till en gudstjänst som ”avviker från klassisk kristen tro”.
”Stirrar sig blinda”
Västerås biskop Mikael Mogren blev den som fick ta debatten med Frimodig kyrkas representanter när de initierade denna teologiska debatt. Han menade att de stirrat sig blinda på detaljer.
– Allt finns i helheten, svarade Mikael Mogren.
I nästan tjugo års tid har processen pågått, och kyrkomötets debatt blev den stora finalen på denna långa färd. Debatten blev maratonlång och pågick från morgon till sena kvällen.
Hur det kommer att gå återstår att se i morgon. Då ska beslutet fattas om kyrkohandboken ska antas. Saken kan dock redan vara avgjord, se artikeln här intill.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
