Ny forskning: Kung Salomo var inte miljöbov

Bibelns kung Salomo var ingen miljöbov som tidigare forskare hävdat. Tvärtom, hans berömda koppargruvor klarar alla nutida normer för utsläpp, enligt israeliska arkeologer.

JERUSALEM. Kung Salomo hyllas i den bibliska berättelsen för sin visdom och för sitt ståtliga tempel i Jerusalem. Han ses också som en stor poet eftersom han tillskrivs kärleksdikterna i Höga visan.

Men under senare decennier har den bibliske kungen också pekats ut som en stor miljöförstörare. Hans koppargruvor i vad som i dag är södra Israel skulle enligt vissa forskare ha släppt ut föroreningar som förgiftade mark och luft. Och som utgjorde en hälsorisk inte bara för dem som levde där på Salomos tid för 3 000 år sedan utan också skulle vara en fara för människor i området än i dag.

Nu hävdar israeliska arkeologer i en ny geokemisk studie att detta är felaktigt.

– Vi säger att de flesta tidigare studier har fel och överdriver den antika gruvdriftens miljöpåverkan. Större delen av befolkningen då och nu drabbades troligen inte alls av någon påverkan på hälsan, säger Erez Ben-Yosef, professor i arkeologi vid Tel Avivs universitet, till Times of Israel.

Han ledde det forskarteam som undersökte två större koppargruvor i Timnadalen i södra Israel, en från kung Salomos tid och en i närheten som är runt 1 500 år äldre. De fann att förekomsten av bly, som är den giftiga komponenten i kopparproduktion, är mycket låg i området.

– Vår studie var mycket omfattande. Vi tog hundratals markprov från båda platserna för kemisk analys och kartlade var det finns tungmetall i området. Vi fann att föroreningsnivåerna vid koppargruvorna i Timna är extremt låga och begränsade till platserna där de antika smältugnarna stod, säger han i ett pressmeddelande från universitetet och fortsätter:

– Till exempel sjunker koncentrationen av bly, som är det främsta förorenande ämnet i metallindustrin, till mindre än 200 miljondelar bara några få meter från smältugnen. Som en jämförelse definierar USA:s miljöskyddsverk 1 200 miljondelar i ett industriområde som säkert för arbetare.

Bibliska kungen utmålades som miljöbov

Han säger att föroreningen i Timna är mycket lokal och att troligen bara de som arbetade direkt med smältugnen andades in giftiga gaser medan området strax intill “är helt säkert”. De israeliska forskarnas rön stämmer väl överens med nya studier av antik gruvdrift i Wadi Faynan i Jordanien som också visar låga nivåer av förorening, enligt Ben-Yosef.

Detta motsäger alltså ett antal studier från 1990-talet och framåt som utmålar den bibliske kungen som miljöbov.

– Det var en trend på 1990-talet att framställa antik kopparproduktion som det första exemplet på industriell miljöförstöring. Sådana uttalanden ger rubriker och forskningsbidrag men de projicerar i onödan moderna föroreningsproblem på det förflutna, säger arkeologen Omri Yagel, som deltog i den israeliska studien, i pressmeddelandet.

Känd för visdom och rikedom

Timnadalen ligger i södra Israel cirka tre mil norr om hamnstaden Eilat. Området är känt för sina koppargruvor redan från bronsåldern för 5 000 år sedan och har blivit förknippat med den bibliska berättelsen om kung Salomo, som ska ha levt för ungefär 3 000 år sedan. Han var känd inte bara för sin visdom utan också för sina stora rikedomar.

Koppargruvor var i drift långt fram i våra dagar tills verksamheten lades ned 1976. Sedan har flera försök gjorts att starta på nytt, senast 2004, men utan framgång.

Timna är ett populärt utflyktsområde med vandringsleder och utställningar av arkeologiska fynd som gjorts där. Området är också känt för sina klippformationer, bland dem de så kallade Salomos pelare.

Arne Lapidus

Arne Lapidus är Dagens korrespondent i Israel.