Nyheter
Ny konvertitrapport: Fortfarande stora brister
Två år efter Konvertitutredningen finns det fortfarande uppenbara brister i Migrationsverkets bedömningar av asylsökande konvertiter. Det slås fast i en uppföljande rapport som presenterades i helgen.
Trots riktade utbildningsinsatser menar rapportförfattarna att Migrationsverkets regioner fortfarande saknar “likformig tillämpning” – med andra ord bedöms asylsökande konvertiter på olika sätt i landet. Rapportförfattarna anser även att Migrationsverket varken tar hänsyn till ny rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter eller aktuell konversionsforskning i sina asylprocesser.
Det senare innebär, enligt rapporten, kunskap om de olika faserna i en konversion och om hur förmågan att uttrycka sig kring tron utvecklas.
Den uppföljande konvertitutredningen har sammanställts av Ruth Nordström och Victoria Runegrund och jurister från Skandinaviska människorättsjuristerna samt teologen Maria Gustin Bergström. Arbetet har skett i samarbete med nätverket #rättilltro, representerat av pastorn Christian Mölk.
Lägre kunskapskrav
När den första konvertitutredningen presenterades i mars 2019 var slutsatsen att det fanns uppenbara brister i Migrationsverket bedömningar av asylsökande konvertiter. Rapportförfattarna lämnade också sex konkreta förslag på åtgärder som de ansåg att myndigheten borde genomföra. Ett av dessa var att kunskapskraven och kunskapsfrågorna under asylutredningarna skulle sänkas.
I den nya rapporten konstateras att det har skett vissa förändringar. I dag ställs det till exempel oftast inte höga kunskapskrav. Men enligt rapportförfattarna tenderar frågorna att bli oproportionerligt abstrakta och få en överbetoning på krav på att konvertiten ska beskriva känslomässiga resonemang kring konversionen.
Migrationsverket kritiseras också för att skriftlig bevisning, exempelvis intyg från en sökandes församling om aktivt deltagande och genuin tro, fortfarande bedöms ha lågt bevisvärde. Dessutom står det i rapporten att Migrationsverkets utredare över lag saknar nödvändig expertkunskap kring religion och konversion. “Det leder inte sällan till godtyckliga slutledningar.”
Enligt rapportförfattarna är detta den mest avgörande punkten som behöver åtgärdas för att konvertiter ska få en rättssäker prövning av sina asylskäl.
Prejudicerande domar
Efter Konvertitutredningen 2019 har det kommit flera prejudicerande domar från Migrationsöverdomstolen rörande konversion. En av dessa innebär att asylsökande inte ska behöva visa någon “giltig ursäkt” för att en ny asylprövning ska beviljas om det bedöms finnas skälig anledning att anta att den asylsökande riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Konkret innebär det att det inte ska ifrågasättas varför en asylsökande uppger nya skyddsskäl (exempelvis religiös uppfattning) senare i asylprocessen.
Dessutom har det i internationella instanser slagits fast att nationella myndigheter inte får utvisa en konvertit med hänvisning till att individen kan dölja sin tro i hemlandet.
Men rapportförfattarna skriver att Migrationsverket inte har tagit hänsyn till dessa avgöranden i ett nytt rättsligt ställningstagande – som presenterades i mars i år – när det gäller vilken metod man använder för prövningar då religion åberopas som asylskäl.
– Det är anmärkningsvärt eftersom de rättsliga ställningstagandena ska utgå från vad som är gällande rätt, vilket bland annat utgörs av rättspraxis från Europadomstolen och enligt vår uppfattning bör även beslut från FN:s kommittéer redovisas, säger Ruth Nordström i en kommentar.
---
Fakta: Den uppföljande konvertitutredningen
- Ett kapitel i den nya rapporten handlar om hur konvertiterna i de församlingar som ingick i undersökningen 2019 har det i dag. 46 av 76 församlingar svarade på enkäten som skickades ut – och nära hälften av församlingarna beskriver att det är något svårare, eller till och med mycket svårare, för en afghansk konvertit att få asyl jämfört med innan Konvertitutredningen 2019.
---
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
