Nya ministern mötte kyrkoledarna: ”Vi kände ett väldigt stöd”

Kyrkornas roll i samhället och utformandet av ett nytt demokrativillkor. Det var några av frågorna som Sveriges kristna råd diskuterade med den nya samfundsministern Jakob Forssmed (KD) vid ett möte på tisdagen.

Socialminister Jakob Forssmed, som också är trossamfundens minister i den nya regeringen, träffade Sveriges kristna råds presidium på Luciadagen.

– Vi är väldigt tacksamma över att han så tidigt prioriterade oss och vi uppskattar den förståelse han har, både för oss som trossamfund och att han har ett stort hjärta för civilsamhället, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, till Dagen.

De övriga som deltog i mötet var Daniel Alm, föreståndare för Pingst – fria församlingar i samverkan, kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, och Svenska kyrkans nytillträdde ärkebiskop Martin Modéus.

Under samtalet lade Jakob Forssmed fram sin positiva syn på trossamfundens bidrag till samhället, liksom vikten av existentiell och andlig hälsa. SKR:s presidium passade å sin sida på att lyfta en del av sina hjärtefrågor.

– Vi sa att vi kommer att fortsätta att arbeta för en människovärdig migrationspolitik och för klimatfrågorna, som är avgörande för allt livs framtid, säger Sofia Camnerin.

– Sedan påtalade vi den ökande relativa fattigdomen och den situation för flyktingar som våra sociala och diakonala medarbetare larmar om. Vi lyfte fram att andlig och existentiell hälsa måste ses som motståndskraft i en orolig tid och att religion som en positiv kraft i det offentliga rummet.

Ukrainska flyktingar

Presidiet nämnde även oron för vad Tidöavtalets skrivningar om en ny anmälningsplikt kring illegala migranter skulle kunna leda till i förlängningen.

– Vi vet att det inte ligger på statsrådets bord, men passade på att säga vad vi ser. Det vore helt förödande om våra lokala kyrkor skulle bli ålagda att anmäla människor, säger Sofia Camnerin, som fick lugnande besked från statsrådet.

– Han sa att det alltid kommer att finnas undantag och att det inte kommer att bli aktuellt att präster eller pastorer skulle bli ålagda detta.

Biskop Anders Arborelius påtalade särskilt de låga ersättningsnivåerna för de ukrainska flyktingarna.

– Det är inte människovärdigt som det ser ut just nu. Vi försöker att täcka upp för det, men det är ändå något som vi måste ta ansvar för gemensamt, säger Sofia Camnerin.

Stödet borde öka

Som Dagen skrev i november, har maktskiftet inte inneburit någon förändring när det gäller statens stöd till trossamfund, som nu ligger på 82 miljoner kronor per år de kommande tre åren.

Men om trossamfunden är viktiga i samhället, kanske det stödet borde öka, sa SKR till ministern.

– Om vi nu är så viktiga, bland annat i hur vi möter utsatta grupper, vore det bra om det syntes i faktiskt stöd, säger Sofia Camnerin.

– Det handlar helt krasst om bidrag, och om hur demokrativillkoret är utformat, men också om hur man kommunicerar och agerar i det offentliga samtalet: Är religion en resurs eller ett problem?

Demokrativillkoret

Demokrativillkoret ingår i ett lagförslag som lades fram av den tidigare S-ledda regeringen, som ett sätt att garantera att inga allmänna medel går till icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer. Förslaget drogs tillbaka av den nya regeringen, efter kritik från kyrkor och civilsamhälle.

En del av kritiken handlade om att enstaka övertramp av lokala, ideella företrädare skulle kunna sätta bidragen för en hel organisation på spel. Förslaget gjorde heller inte tillräcklig skillnad mellan enstaka mindre överträdelser och systematiska och upprepade problem kopplade till organisationen som helhet, förklarade bland annat SKR i en debattartikel i Altinget i november.

– Vi fick höra av statsrådet att det kommer en ny proposition, men att det är oklart när. Och att man nu tar in synpunkter, säger Sofia Camnerin.

Ett sätt att göra det är genom det sakråd som regeringskansliet kallade till på tisdagen, för att ta in synpunkter från civilsamhället, och där SKR företräddes av Jan Eckerdal, präst och teologisk rådgivare.

– Vi välkomnar demokrativillkoren men vill fortsatt lyfta fram att det måste finns en grundläggande tillit. För som det varit nu har det känts som att förslaget snarast andats kontroll och misstro, säger Sofia Camnerin.

Även Jakob Forssmed har kritiserat demokrativillkoret tidigare i år, bland annat i Dagen.

– Han har sagt att det måste bli en förändring, och att även om staten är sekulär så är inte samhället det, och att vi måste se att religion är något naturligt. Där kände vi ett väldigt stöd, säger Sofia Camnerin.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.