Nyheter
Nya regler: Lättare för staten att ha koll på konfessionella friskolor
Även ukrainska flyktingar och småbarnsföräldrar berörs av nya regler som började gälla vid årsskiftet
När klockan slog tolv på nyårsaftonen började en rad nya lagar och regler gälla. Bland annat ska det bli lättare för staten att ha koll på konfessionella friskolor.
Från och med den 1 januari ska det vara lättare för staten att ha koll på konfessionella friskolor och de konfessionella inslag som förekommer i sådana skolor.
Dessutom ska det med de nya reglerna vara lättare för elever att själva välja om de vill delta i konfessionella inslag som förekommer under skoldagen. Ett demokrativillkor införs också för alla som vill driva skolor, oavsett om skolan ska drivas med konfessionell inriktning eller inte.
Höjd skatt för alkohol och tobak
Bland de nya regler som trädde i kraft vid årsskiftet märks också höjd skatt för både alkohol och tobak. Skatten på öl och vin har ökat med fem procent, och skatten på sprit med en procent. Tobaksskatten har ökat med tre procent, utöver den indexeringshöjning som görs för att tobaksskatten ska följa med inflationen.
De höjda skatterna på alkohol och tobak beräknas i år dra in sammanlagt en miljard kronor i skatteintäkter. När Ekot i november rapporterade om regeringens planer på skattehöjningarna menade Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Hans Eklind att skatteintäkterna behövdes för finansieringen av flera av regeringens planerade reformer, bland annat sänkt skatt på bränsle.
– Det är hög tid att höja alkoholskatterna. De har vi nämligen inte höjt sedan den första januari 2017, vilket ju innebär att alkoholskatten i realiteten faktiskt har sjunkit, så det är dags att höja båda de här två skatterna, sa Hans Eklind till Ekot.
Skärpta regler för spel
Regeringen har från och med årsskiftet också skärpt reglerna för spelmarknaden för att det ska bli lättare för staten att förhindra olicensierat spel. Bland de nya reglerna på spelområdet finns ett strängare reklamförbud för just olicensierat spel och en förlustgräns på värdeautomater.
EU vill se balans
För småbarnsföräldrar som upplevt att det har varit svårt att få ihop balansen mellan arbetsliv och privatliv finns en välkommen nyhet bland lagändringarna.
Nya regler, som bygger på ett EU-direktiv, ska göra det lättare för föräldrar med barn upp till åtta år att få jobba på distans och med flexibel arbetstid för att få större balans mellan arbetsliv och privatliv. Samma sak ska gälla i vissa fall när man vårdar en svårt sjuk närstående.
Idéburna organisationer i välfärden
En annan nyhet gäller välfärden. Vissa kommuner låter invånarna välja om det ska vara kommunen eller en annan utförare som tillhandahåller omsorgstjänster som invånarna har rätt till.
Med nya regler som trädde i kraft på nyårsdagen kan kommuner välja att bara tillåta idéburna organisationer – alltså inte vanliga vinstdrivande företag – att bedriva omsorg som alternativ till den kommunala omsorgen.
Kriget märks bland reglerna
Bland de nya regler som började gälla vid tolvslaget på nyårsaftonen gör sig Rysslands invasion av Ukraina påmind. Regeringen har nämligen beslutat att vissa organisationer i civilsamhället som tar emot ukrainska flyktingar ska få statsbidrag.
Syftet med statsbidraget är att hjälpa organisationerna att anordna sociala aktiviteter för de ukrainska flyktingarna.
Föreningsfriheten begränsas – för att komma åt terrorism
En grundlagsändring gäller föreningsfriheten. Den dåvarande regeringen försökte redan 2019 förbjuda deltagande i terrororganisationer, men Lagrådet påpekade att förbudet skulle stå i strid med den grundlagsskyddade föreningsfriheten.
Vid årsskiftet trädde en ändring av regeringsformen i kraft som innebär att det numera är möjligt att begränsa föreningsfriheten för personer som antingen själva deltar i eller stödjer terrororganisationer. Om regeringen framöver lägger ett förslag om att det ska vara förbjudet att delta i terrororganisationer krockar det alltså inte längre med grundlagen.
Kritik från journalister
Den kanske mest kontroversiella lagändringen som började gälla vid nyår gäller ett nytt brott i brottsbalken: utlandsspioneri. Den nya bestämmelsen innebär att det numera är brottsligt att avslöja hemliga uppgifter som skulle kunna riskera att skada Sveriges internationella samarbeten. Samtidigt finns det en möjlighet att göra undantag från regeln om det visar sig att det varit ”försvarligt” att trots allt göra ett visst avslöjande.
Under hösten höjdes kritiska röster i samhällsdebatten, inte minst från journalister, som menade att den lagändringen lär göra det svårare för journalister att avslöja oegentligheter. Bland annat skrev Dagens ledarkolumnist Elisabeth Sandlund i november att ovissheten om vad som som kan ses som ett ”försvarligt” avslöjande riskerar att leda till självcensur bland journalister.
Arash Asadi är vikarierande reporter på Dagen.
