Nya Slottet Bjärka-Säby har tagit emot flyktingar från Ukraina

Pingstkyrkan i Linköping har sedan många år en vänförsamling i Charkiv. – De har besökt oss tidigare. Då kom de med resväskor och biblar. Nu kom de med sina förnödenheter i trasiga plastpåsar, berättar Marcus Sönnerbrandt, pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Linköping.

Pingstkyrkan i Linköping, som står bakom verksamheten vid Nya Slottet Bjärka-Säby, berättar om några turbulenta veckor för församlingen, men särskilt för de ukrainare som nu flytt hals över huvud från sitt hemland.

Pingstkyrkan har sedan många år en vänförsamling i Charkiv. Detta har inneburit tät kontakt mellan de båda församlingarna. Pingstkyrkan har gjort många resor till Charkiv, och församlingsledningen i Charkiv har besökt Linköping flera gånger tidigare.

– Redan 1992 åkte en stor grupp från oss för att sätta upp en barnmusikal i Charkiv, säger Marcus Sönnerbrandt.

– Och senaste gången deras pastorer var här hos oss var 2018.

50 bilar åkte ut med förnödenheter

När kriget bröt ut i februari intensifierades kontakten mellan de båda församlingarna. Församlingen i Charkiv hade då sedan flera år – efter det senaste krigsutbrottet 2014 – arbetat med humanitär hjälp i Donbass. När kriget kom till Charkiv utökades det arbetet, och församlingen hade som mest 50 bilar som åkte runt med förnödenheter till skyddsrum och källare.

– Vi skypade med dem i stort sett varje dag när kriget kom. Till sist insåg de att de själva var tvungna att fly, tillsammans med sina barn. De frågade: ‘Kan ni hjälpa oss?’

“Vi sa: kom hit”

Svaret var självklart, säger Marcus Sönnerbrandt.

– Vi sa: ‘kom hit’. Det handlar om våra vänner sedan decennier tillbaka. Vi insåg att vi är den kontakt utanför Ukraina som de har, så vi är de som verkligen kan hjälpa dem.

Flyktingarna från Charkiv åkte först till ett Marghita i Rumänien, där Pingstkyrkan har missionsverksamhet som nu har fokus på att hjälpa flyktingar. På vägen tog de också med sig några andra familjer. I Marghita kunde Pingstkyrkan sedan hämta dem, och sedan en och halv vecka bor de på Bjärka-Säby.

– Det funkar bra, säger Marcus Sönnerbrandt.

Retreater som vanligt

Han berättar att den vanliga verksamheten med retreater och kurser på slottet har kunnat fortsätta som vanligt. Det har gått genom att man trängt ihop sig och planerat om en del.

– Jag vet inte hur det ska gå långsiktigt, men nu var det bara så att vi måste ta emot våra vänner.

Flyktingarna får en viss hjälp genom ett matbidrag, men Pingstkyrkan har inte i dagsläget någon ekonomisk ersättning från Migrationsverket. Just nu ordnar man genom ett samarbete med Mariannelunds folkhögskola svenskundervisning.

Lämnade 18-årig son

Bland flyktingarna finns mycket förstämning, en del är traumatiserade och ledsna, berättar Marcus Sönnerbrandt.

– De är förstås påverkade av det de gått igenom. Några säger att de inte förstod så mycket så länge de gömde sig i källare, men när de sedan reste genom landet såg de vilken katastrof kriget var.

– Någon hade också fått lämna sin 18-årige son i Ukraina. Andra kommer utan sina män.

– Det har varit oerhört känslosamt, säger Marcus Sönnerbrandt.

Pingstkyrkan har haft kurser i traumamedveten omsorg för volontärerna. Varje flyktingfamilj har också fått en fadder.

– Pingstkyrkan är en stor församling, så många är engagerade. Vi är många som gör vad vi kan, säger Marcus Sönnerbrandt.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.