Nya utgrävningar skriver om kristendomens historia i Sverige

”Varnhem innan munkarna kom” är namnet på Västergötlands museums arkeologiska forskningsprojekt som startade 2005, i huvudsak finansierat av Sparkbanksstiftelsen Skaraborg. Utgrävningarna har sedan dess ägt rum vid Varnhem klosterruin och kyrka, som är en av Västergötlands mest historiskt värdefulla miljöer. Det dröjde bara ett år innan spännande fynd grävdes fram.

– Det är fantastiskt spännande att vi har funnit kristna gravar från vikingatiden som visar att religionsskiftet i området skedde redan under 900-talet, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum.

Utgrävningen inledd

Nu har årets utgrävning precis inletts på höjden bakom Varnhems klosterruin, platsen där man funnit grunden till en av de äldsta kyrkorna i Sverige. Den byggdes omkring år 1000 som en privat gårdskyrka på storgodset Varnhem och uppfördes först helt i trä, men ersattes senare av träväggar i sten. Runtomkring kyrkogrunden hittade man en stor begravningsplats som uppskattas innehålla minst ett par tusen gravar.

Än så länge har projektet låtit undersöka cirka 200 av dem. Det sensationella med just denna begravningsplats är att den togs i bruk redan i början av 900-talet.

– Det är jättehäftigt att kunna bidra till historieskrivningen. Hittills har man trott att Olof Skötkonungs dop är tidpunkten för Sverige kristnande. Det är en cementerad åsikt, och det kommer ta tid att få in ny information i historieböckerna, säger Maria Vretemark till Dagen.

Olof Skötkonungs dop i Husaby ägde enligt traditionen rum i början av 1000-talet, men utgrävningarna i Varnhem visar på att kristendomen fick fäste i bygden redan flera generationer före Skötkonung.

– Vi har många gravar kvar att utforska vilket innebär att vi säkert kan göra ännu fler spännande dateringar här framöver, säger Maria Vretemark.

Samma takt som Skåne

Projektets arkeologiska fynd visar att delen av Västergötland kring Varnhem hade samma takt vad det gäller kristnandet som Danmark och Skåne. Våra grannar i syd kristnades redan på 900-talet.

Nu jobbar Maria Vretemark och hennes kollegor vidare med att säkra fler spår, och snart kommer resultaten att nå ut till en bredare massa.

– I samband med att vi inviger skyddstaket över ruinen nästa år så hoppas vi också på att kunna publicera våra resultat, säger Maria Vretemark.

Publikationen kommer att ske i en bok och i diverse tidsskrifter.

Nytt för i år är museets samarbete med Göteborgs universitet. Ett 50-tal studenter befinner sig nu på plats för att delta i den årliga utgrävningen. Samarbetet var ett gemensamt beslut efter att de två parterna i många år känt att de borde göra någonting ihop.

– Det är en häftig upplevelse för studenterna att få vara med och gräva på en av de arkeologiskt mest spännande platserna i Sverige, säger forskaren Tony Axelsson, ansvarig för fältkurserna på Göteborgs universitet.