Nyheter
Okej att vapenvägra – men då finns inga tjänster inom civilförsvaret
Omkring 5 000 unga män och kvinnor ska göra värnplikten nästa år. Och nu vill politikerna också återinföra möjligheten till vapenfri värnpliktstjänstgöring inom civilförsvaret.
Det är från år 2023 som politikerna i försvarsberedningen vill införa upp till 600 årliga utbildningsplatser för det som kallas civilplikt eller vapenfri tjänstgöring med krigsplacering inom det civila försvaret.
Det innebär att unga män och kvinnor som av samvetsskäl inte vill bära vapen återigen ska kunna få utföra andra uppgifter under värnpliktstiden.
Klassiska vapenfriplaceringar för "samvetsömma" har varit räddningstjänsten vid någon av landets flygplatser eller att hjälpa till på en förskola.
– Det civila försvaret ska stötta försvarsmakten i högre beredskap eller krig. Alla ska kunna ha en uppgift, säger riksdagsmannen Daniel Bäckström (C) i försvarsutskottet.
En del av värnplikten återinfördes 2017 efter att ha legat vilande sedan 2010. I nuläget går det att ansöka om att få bli befriad från vapentjänstgöring vid mönstringen, men i praktiken finns det inga utbildningar för de 18-åringar som får bifall. De skrivs i stället in i utbildningsreserven under fem år.
Sedan april 2017 handlar det om 76 personer som fått ja på sin ansökan och sedan sluppit tjänstgöring.
Totalförsvar ska bygga upp
Daniel Bäckström konstaterar att totalförsvaret har varit ”oerhört nedmonterat” under 20 års tid. Nu försöker politikerna bygga upp det igen med både den militära och civila delen. Från 2024 räknar man med en ökning till 8 000 värnpliktiga.
– När värnplikten har aktiverats igen är det viktigt att möjligheten finns att också göra vapenfri tjänst. Den behövs för att vi ska kunna få en bra helhet och dimensionera totalförsvaret riktigt. Men också för att den enskilde ska känna att man kan göra en insats, säger Daniel Bäckström.
Han ser försvarsberedningens förslag som en bra början, och säger att det sedan är upp till ansvariga myndigheter att analysera och prioritera.
En grundutbildning för upp till 600 civilpliktiga ska riksdagen fatta beslut om nästa år. Den ska omfatta minst 60 kursdagar, något som beräknas kosta 150 miljoner kronor årligen.
Vill se fler utforma utbildning
Perioden från mitten av 1960-talet fram till början av 1990-talet var det drygt 30 000 svenska män som gjorde vapenfri tjänst. Här var Kristna Fredsrörelsen en viktig aktör som ”vapenvägrarrörelse” av samvetsskäl, uppger generalsekreterare Lotta Sjöström Becker.
– På 1930-40-talen var vi nästan en stödkassa till familjer vars fäder satt i fängelse för sin övertygelse.
Det blev lättare att få göra vapenfri värnplikt från mitten av 1960-talet. I dagsläget hoppas Lotta Sjöström Becker att försvarsmakten inte ensam ska få utforma vad civilplikt för vapenvägrare ska innebära.
– Ska det här bli meningsfullt måste fler in och tänka vad civilplikt innebär, säger hon.
Efterlyser noggrann analys
Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare hoppas att fredsrörelsen kan få medverka till att utbilda i konflikthantering och att förebygga för att undvika våldsanvändning i konflikter.
Myndigheten för samhällsskydd, MSB, har en viktig roll i civilförsvaret och i en framtida grundutbildning av vapenfria. Myndigheten efterlyser i en remiss till regeringen en ”noggrann analys” av behoven inför en eventuell återaktivering av civilplikten.
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
