Nyheter
Omtvistad präst prisades
Ett år efter att Mitri Raheb stoppades från att predika i Filadelfiakyrkan var han tillbaka i Stockholm – denna gång för att ta emot ännu ett pris för sitt fredsarbete i Mellanöstern. - Jag behöver ilskan, den finns hela tiden. Men det viktiga är vad vi gör med ilskan, säger den palestinske prästen.
Årets Olof Palmepris, som delades ut i fredags, delades mellan Mitri Raheb och den israeliske journalisten Gideon Levy, verksam på dagstidningen Haaretz. I motiveringen står det att de får utmärkelsen för sin ”modiga och oförtröttliga kamp mot våld och ockupation och för ett framtida Mellanöstern präglat av fredlig samlevnad och lika medborgerliga rättigheter för alla”.
Liksom synen på Israel-Palestinakonflikten delar folk väcker Mitri Raheb starka reaktioner. Vissa, bland annat personerna bakom Palmepriset, hyllar honom. Andra menar att han enögt skyller alla problem på israelerna.
– Om vi tittar historiskt finns det saker som båda sidor har gjort fel. Men vi pratar inte om två grupper som är jämställda. Vi pratar om en stat som använder sin makt för att förtrycka en hel nation, säger Mitri Raheb.
Det finns ett ordspråk som säger att det sällan är en persons fel när två träter. Vad kan palestinierna göra för att minska problemen?
– Just nu är det väldigt viktigt att de palestinska politiska fraktionerna enas. Det är också viktigt att utveckla starkare juridiska ramverk. Vi måste ha en palestinsk stat som respekterar mänskliga rättigheter och internationella lagar, som värdesätter pluralism och som skapar system som möjliggör en hållbar och sund utveckling.
2009 tog kyrkoledare i Jerusalem, däribland Mitri Raheb, fram dokumentet ”Ett sanningens ögonblick”. I dokumentet talas det upprepade gånger om Israels ockupation – och att den måste upphöra.
Vilka områden syftar ni på när ni skriver ”ockupationen”? Ser du att det kommer att finnas ett Israel i framtiden?
– Antingen har vi två stater, en israelisk stat och en palestinsk stat, som existerar sida vid sida. Eller så har vi en demokratisk stat där varje person har en röst eller så har vi en federation eller konfederation, svarar han.
– Hur vi löser dagens situation kommer att visa vad vi menar med Israel. Det som absolut inte är en lösning är att Israel kontrollerar mer än 50 procent av Västbanken.
Vilket av alternativen ser du helst?
– Jag skulle föredra något som påminner om den schweiziska modellen med olika kantoner där varje kanton har sin egen kulturella identitet och egenart med olika språk.
Nyligen gästades också Sverige av Itamar Marcus från organisationen Palestinian Media Watch. Han berättade om hur palestinier som har dödats vid attacker mot civila israeler hyllas på olika sätt. I ”Ett sanningens ögonblick” står det att motståndet mot förtrycket ska ske med de metoder som ingår i kärlekens logik – inte genom död. Men samtidigt står det ”Vi respekterar och uppskattar var och en som intill denna dag offrat sitt liv för vårt land”.
Kan inte det tolkas som att ni hyllar palestinier som har dödats vid attacker mot civila israeler?
– Nej, det är inte vad vi menar. Alla länder respekterar på något sätt de som ger sitt liv. Men att ge sitt liv betyder inte bara att dö. Man kan ge sitt liv genom att exempelvis arbete hela livet. Olof Palme gav sitt liv för Sverige, det är något som behöver respekteras.
Men hur ser du på att palestinier, så sent som för en vecka sedan, attackerade och dödade civila israeler?
– Jag kan inte stödja det. Det handlar om unga människor som tragiskt nog bara tror på ett liv efter döden eftersom de inte kan se något liv före döden som är värt att leva. Å andra sidan är Israels lagar om att skjuta för att döda ett ännu större problem.
På vilket sätt är det värre?
– De palestinska attackerna utförs av individer som är hjälplösa och hopplösa och väldigt unga. Det andra utförs av en soldat, som är vuxen, och som har det sjunde största militärmakten bakom sig.
Mitri Raheb har tidigare kritiserats för ett uttalade om att han troligtvis har mer gemensamt dna – än Israels premiärminister Benjamin Netanyahu – med kung David och Jesus. Han har också anklagats för att stå för ersättningsteologi, att Jesus ersatte förbunden i Gamla testamentet med ett nytt.
Men han vill inte svara direkt på frågan om Gud har utvalt det judiska folket – och om löftet gäller än i dag.
– Frågan är om det, med hänvisning till gudomlig rättighet, är möjligt att kränka mänskliga rättigheter? Det är frågan. Kan vi, utifrån Bibeln, göra politiska anspråk? Det är väldigt farligt. Det är det som IS försöker att göra. De använder Koranen för att säga att de vill ha en islamisk stat och att alla andra ska dödas.
För nästan exakt ett år sedan besökte Mitri Raheb Teologifestivalen i Uppsala. Från början var tanken även att han skulle predika i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Men efter kritik mot besöket ställdes samlingen in. Ett år senare förklarar Mitri Raheb beslutet sårade honom.
– Men jag antar att de fick kalla fötter på grund av press från kristna sionistgrupper.
Skulle du kunna tänka dig att besöka Filadelfiakyrkan vid något senare tillfälle?
– Vi behöver prata om det, men som kristna lever vi alla av förlåtelse och vi ska inte bära hat med oss. Det vill jag inte ens göra gentemot israelerna. Kristen nåd handlar om att börja om med ett blankt blad.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
