Ortodox ärkebiskop i Sverige: “Västerlänningar är våra fiender”

Den etiopisk-ortodoxa kyrkans ärkebiskop i Sverige har skickat ut ett brev där han uppmanar folk att skänka pengar till soldater, som anklagas för att begå folkmord i Tigray. I brevet uttrycker sig kyrkoledaren även nedsättande om vita västerlänningar.

“Vi befinner oss i en tid där interna och externa krafter har rest sig mot vårt land Etiopien. Vår ärkefiende västerlänningarna har för avsikt att ta ifrån oss vår frihet och skada vår enhet. I namn av humanitär hjälp försöker de trycka ner oss etiopier.”

Så inleds brevet som den etiopiska ortodoxa kyrkans ärkebiskop i Sverige, Elias Liqe Pappas, skrivit och skickat ut. I brevet skriver han att “vita människor” hotar Etiopien och beskriver hur de tidigare i historien stoppats “av våra förfäder”. Det han syftar på är att Etiopien som ett av få afrikanska länder aldrig blev koloniserat, men ärkebiskopen varnar nu för att utländska aktörer är på väg att lägga sig i.

Skänk pengar till soldater

Brevet går sedan över till att handla om den pågående konflikten i Etiopiens norra region Tigray, en konflikt som många beskriver som ett pågående folkmord. Ärkebiskop Elias skriver i brevet att kärleken till ens hemland inte kan bli för stor och uppmanar därför etiopier i Sverige att donera pengar till soldaterna, det vill säga regeringens soldater som är på plats och strider i Tigray.

“Vi utgår ifrån tusen kronor som ett minimum” avrundas brevet, som skrivits under av ärkebiskopen med tillhörande stämplar från kyrkan.

Tigrayaner reagerar

Flera personer med rötter i Tigray har reagerat kraftigt på ärkebiskopens brev. En av dem är Rutha Tadesse, som tog initiativet till att få brevet översatt från amhariska till svenska.

– Jag tycker att det är konstigt att kyrkan uttrycker sig så här, säger hon till Dagen.

– Det jag reagerade på var att kyrkan gör en insamling för att stötta soldaterna. Det gör mig arg.

Rutha Tadesse är själv mycket orolig för vad som händer i Etiopien och använder ordet folkmord för att sätta ord på vad som sker. Att då kyrkan går in och tar parti för en stridande part och dessutom samlar in pengar tycker hon är fruktansvärt.

Kyrkan tar ställning

Hon berättar att den ortodoxa kyrkan i Etiopien har tagit ställning för regeringens agerande och präster har kommit med en rad utspel som spär på konflikten som slår split mellan olika etniska grupper. Motsättningar som nu också vuxit fram i Sverige, inom kyrkan.

– Jag är själv troende ortodox, men gillar inte längre att gå till de etiopiska kyrkorna här i Sverige, säger Rutha Tadesse.

Hon berättar att hon själv har döpt några av sina barn i den kyrka i Hagsätra, i södra Stockholm, där ärkebiskop Elias är verksam. Men hon går inte längre dit, då hon uppfattar det som att kyrkan tar parti mot tigrayaner.

I brevet är det även en tuff retorik mot vita västerlänningar, vad säger du om det?

– Det är inte ovanligt att de i kyrkan uttrycker sig på det sättet, så jag är inte överraskad, säger Rutha Tadesse.

– Jag kom ihåg att när jag var yngre, runt 18 år, och min bror skulle döpas, då talade prästen om vita yngre tjejer och att vi etiopier inte skulle ta efter dem.

Hon säger att det finns många exempel på hur man från kyrkans sida uttrycker sig nedsättande om vita och västerlänningar. Skillnaden den här gången är att dessa tankegångar finns nedskrivna av ärkebiskopen i ett brev.

– Jag reagerade så klart också på hur ärkebiskopen uttryckte sig, men eftersom jag har hört det här många gånger var jag inte chockad. Men det är jättebra att det kommer fram i ljuset.

Diakon tillbakavisar uppgifterna

Dagen har försökt att få tag på etiopisk-ortodoxa kyrkans ärkebiskop utan att lyckas. Men vi har pratat med en av kyrkans diakoner, som säger sig vilja vara anonym. Han håller inte alls med om slutsatsen att kyrkan via detta brev skulle samla in pengar till striderna i Tigray.

– I det här brevet står det inte ett enda ord om Tigray, säger han.

– Men just nu har Etiopien många fiender och det ärkebiskopen säger är att vi ska ge pengar till soldaterna, ifall det skulle bli krig med andra länder.

Diakonen nämner Egypten och Sudan som exempel på länder som skulle kunna inleda ett krig. Flera gånger upprepar han att från kyrkans sida finns det inget ont att säga om människor från Tigray.

– Vi hatar dem inte dem. Det ärkebiskopen säger är att vi ska ge pengar till soldaterna, att vi ska stödja deras familjer. De finns över hela landet och det är för att andra länder inte ska komma och kriga mot oss.

Men människor med rötter i Tigray känner sig utpekade?

– Jag ser inte på vilket sätt de pekas ut. Ärkebiskopen vill inte förmedla något hat mot Tigray, det vore ologiskt eftersom det ligger i Etiopien.

Diakonen vill också tillägga att kyrkan i Sverige vid andra tillfällen samlat in och donerat pengar till de drabbade i Tigray, samt att kyrkan inte tar ställning i den pågående konflikten.

När det gäller formuleringar att västerlänningar skulle vara fiender säger diakonen att det också är helt fel, att det inte går att göra den tolkningen av brevet. Han menar att från kyrkans sida finns det ingen kritik av vare sig Sverige eller västvärlden, inte minst då ärkebiskopen och kyrkan själv finns här i landet.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.