Över 100 nya karismatiska församlingar – bara i Stockholm

Över 100 internationella karismatiska församlingar finns numera i Stockholm. De nya grupperna är fler till antalet än de etablerade pentekostala kyrkorna i samma stad. Antalet ökar också i Göteborg och Malmö. Men många av migrantkyrkorna är samtidigt små.

Det är en grupp forskare vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet som har studerat påverkan och utmaningar för vad de kallar “internationella pentekostala” i Sverige. Det vill säga migranter som tillhör gruppen kristna inom en bred pingströrelse eller karismatisk strömning i världen, och som betonar den helige Andes kraft och gåvor i det kristna livet.

De senaste två-tre decennierna har cirka 250 sådana afrikanska, latinamerikanska, angloamerikanska och arabisktalande församlingar etablerats runt omkring i Sverige. En stor del av de här internationella karismatiska kyrkorna finns i storstäderna.

Forskargruppen har tittat närmare på Stockholm där det i dag finns drygt 100 sådana kyrkor centralt i huvudstaden samt i olika kringområden. I exempelvis Sollentuna och Hägersten finns, i båda förorterna, åtta-tio migrantkyrkor med olika språkbakgrunder som spanska, persiska, engelska och arabiska.

– Det här är ett nytt fenomen och delvis en okänd terräng. Vi kan och vet väldig lite om de här pentekostala grupperna, säger Katarina Westerlund, docent vid teologiska institutionen på Uppsala universitet och projektledare för det treåriga forskningsprojektet som ska vara klart under 2022.

Kosmopolitiskt fenomen

Forskarna menar att de karismatiska internationella församlingarna är en del av en kosmopolitisk rörelse som syns också i London, Paris, Bryssel och andra europeiska storstäder. De uppfattar en “religiös förnyelse och förändring” mitt i ett Sverige som blivit mer och mer sekulariserat, skriver de i en första sammanfattande rapport som nu har publicerats.

– Det har överraskat mig att det är så många gudstjänstfirande grupper som dyker upp. Liksom kraften, intensiteten och sammanhållningen – den betydelse församlingarna har för sina medlemmar. De beskriver församlingen som en utvidgad familj, med bröder och systrar, även om inte allt alltid fungerar friktionsfritt, säger Katarina Westerlund.

- Många får hjälp och stöd känslomässigt i sin kyrka, men också praktiskt med att hitta bostad, arbete och stöd i att lära sig svenska och känna sig hemma i ett nytt land. Religiöst får de den andliga gemenskapen.

Fältstudier i tre församlingar

Även om de karismatiska migrantkyrkorna har växt snabbt till antalet - och numera är fler än de svenska församlingarna inom samma grupp i Stockholm - så är de dock medlemsmässigt färre jämfört med de svenska kyrkorna i huvudstaden.

Forskningsprojektet har tittat närmare på tre församlingar med migranter i Stockholm: en spansktalande, en engelsktalande och en arabisktalande. Katarina Westerlund har själv gjort fältstudier med besök i den internationella grupp som finns i Citykyrkan i Stockholm, City Church International (CCI), och som samlar cirka 300 personer från främst afrikanska och asiatiska länder. Hon konstaterar att engelskspråkiga CCI har en rik verksamhet med hemgrupper, hjälpverksamhet för hemlösa, kvinnogrupper, utbildningar i företagande och mission – och dessutom ingår i internationella nätverk samtidigt som gruppen är en del av en svensk pingstförsamling.

Vill bidra till samhället

Men de allra flesta internationella församlingarna är helt fristående eller kopplade till någon kristen rörelse ute i världen.

– De här församlingarna är en tillgång både för kyrkligheten och det svenska samhället. Det är människor som vill bidra och förstå systemet. Samtidigt har de en längtan efter att sprida kristen tro i det svenska samhället, som de uppfattar som sekulariserat.

Dubbel diskriminering

Katarina Westerlund noterar på samma gång att grupperna fortfarande är förhållandevis isolerade i relation till de etablerade svenska kyrkorna. Många av deras medlemmar rör sig också mellan olika länder i världen, och det är inte säkert att de alltid stannar. Katarina Westerlund lyfter vidare fram den “dubbla diskriminering” som forskargruppen tycker sig se hos de internationella pentekostala.

– De möter diskriminering och öppen rasism för att de är från andra länder. Men också för att det inte alltid är lätt att vara karismatisk kristen bland vanliga svenskar som betraktar dem som konstiga när de ska berätta om sin tro.

– Flera av dem vi intervjuat har svårt att förstå att de inte kan prata om sin tro på jobbet. Det blir en inskränkning i deras sätt att leva och förstå sin värld.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.