“Överhängande risk för inbördeskrig i Etiopien”

Oroligheter i norra Etiopien den senaste tiden har skördat många människoliv. Nu varnar EFS för att situationen kan eskalera till ett fullskaligt inbördeskrig.

– Risken är överhängande, säger missionssekreteraren Erik Johansson till Dagen.

Efter ett relativt lugnt läge i Etiopien under 2000-talet har spänningarna i det tidigare krigsdrabbade landet åter ökat. Erik Johansson, som själv växte upp som missionärsbarn i Etiopien och som regelbundet återvänder till landet, konstaterar att det är svårt att sia om hur framtiden kommer att se ut. Men han sticker inte under stol med att situationen, med tanke på att den etiopiska befolkningen består av minst ett 80-tal etniska grupper, är “oerhört komplex”.

Erik Johansson beskriver hur landet fick en ny administrativ indelning utifrån etniska grupper på 1990-talet. Det innebar till exempel att skolorna i landet kunde börja bedriva undervisning på lokala språk – och att de etniska skillnaderna successivt förstärktes. När Abiy Ahmed valdes till premiärminister våren 2018 införde han demokratiska reformer, bland annat ökad yttrandefrihet, vilket enligt Erik Johansson har inneburit att decennier av förtryck och frustration har bubblat upp till ytan på många olika håll i landet.

– Många menade att det var en näst intill omöjlig situation för Abiy Ahmed när han tillträdde.

Tror du att Abiy Ahmed var medveten om riskerna med reformerna?

– Det var nog ganska uppenbart för honom, jag tror varken att han var naiv då eller att han är särskilt förvånad nu. Men han trodde nog att en större frihet skulle innebära en större tilltro till den federala staten och att fler skulle vilja samarbete. Nu är risken att det stöd som han faktiskt har haft försvinner när armén utför krigshandlingar.

För tillfället är fokus på regionen Tigray i norra Etiopien där regeringstrupper och lokala styrkor har drabbat samman. Men det är bara några veckor sedan våldsamheter utbröt i regionen Oromia i västra Etiopien. Och Erik Johansson förklarar att det ännu längre västerut, i Gambelaregionen vid gränsen mot Sydsudan, har inträffat “näst intill ett folkmord” samtidigt som det även är oroligt mellan den delen av Oromia som ligger i de sydöstra delarna av landet och grannregionen Somali.

– Addis Abeba är också en krutdurk eftersom det finns så många olika etiska grupper i staden. Om det blir det väldigt våldsamma motsättningarna ute i landet är risken att det sprider sig till Addis.

Splittringen påverkar även kyrkorna

EFS har bedrivit verksamhet i Etiopien i över 100 år och samarbetar i dag med Mekane Yesus-kyrkan och dess omkring 10 miljoner medlemmar. Ortodoxa kyrkan i Etiopien, den största i landet, dominerar framför allt i de nordvästra regionerna. De protestantiska kyrkorna är samtidigt störst i väster medan landets muslimer primärt bor i landets östra delar.

När landet är så splittrat påverkar det även kyrkorna.

– De befinner sig i en jättesvår situation. Tidigare har kyrkorna bitvis överlevt genom att aldrig ta politisk ställning – nu, när konflikterna går rakt igenom dem, är det svårt för kyrkorna att veta när det är dags att säga ifrån. Det är verkligen en svår balansgång, säger Erik Johansson.

Det är en väldigt dyster bild du målar upp. Finns det några ljuspunkter?

– Det finns så klart också starka känslor som vill övervinna våldet. Men det är svårt.

I dagsläget har EFS två familjer och en volontär på plats i Etiopien. Alla finns i Addis Abeba och Erik Johansson berättar att det finns rutiner för att snabbt få ut dem ur landet om det skulle bli nödvändigt. Han tillägger att det inte är något som har diskuterats i dagsläget.

– Men vi står i kontakt med Mekane Yesus-kyrkans ledning och vi finns också till hands om UD ser att det finns ett behov av vår hjälp.

Vad kan vi göra här i Sverige?

– Vi kan be om fred och försoning. Och sedan hoppas jag att UD och ambassaden i Addis ska kunna spela en roll genom att erbjuda stöd till den etiopiska regeringen.

Han poängterar samtidigt att det behöver ställas krav på att de mänskliga rättigheterna ska respekteras.

– Här finns det oroande tendenser. Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som fick Nobels fredspris 2019, har börjat agera på ganska klassiskt etiopiskt sätt med auktoritär stil. Det är det språk som har använts av ledarna i landet i decennier och det är ett språk som alla kan. Om det är bra eller dåligt är en annan fråga.

Nedåtgående spiral på senare år

Johanna Bergsten på PMU är projektledare för ett fredsprojekt i Etiopien. Och hon stämmer in Erik Johanssons oro.

– Via våra parters i Etiopien vet vi att folk i landet är bekymrade och att de vill att striderna i Tigray ska få ett snabbt slut. De vill ha dialog och även våra förböner.

Men Johanna Bergsten berättar att signalerna från Etiopien har varit dystra under en längre tid.

– De senaste åren har vi sett en nedåtgående spiral i många delar av landet. Vi har fått rapporter från våra partners om att folk drabbas av våld. Det kokar på många ställen och situationen försvåras av att den är så mångfacetterad. Vi måste vara ödmjuka och lyssna på vad våra partners behöver, och vi ser att genom att arbeta för dialog genom kyrkans fredsprojekt så finns möjlighet för förändring.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.