Nyheter
Pastor: “Inhumant” att flyktingfamiljer tvingas flytta
I Blidsberg, ett litet samhälle utanför Ulricehamn har flera flyktingfamiljer bott i flera år, och barnen har rotat sig. Nu får familjerna 30 dagar på sig att flytta, vilket har fått många i civilsamhället att reagera starkt.
– Det är inhumant att inte se detta ur barnens perspektiv, säger Pascal Andréasson.
Flytten av flyktingfamiljerna har sin grund i att Migrationsverket lägger ned verksamheten på fyra platser runt om i landet: Borås, Mariestad, Jönköping och Högsby. Samtidigt flyttas då flyktingfamiljer som bor i närheten. I och runt Borås drabbas cirka 600 personer, varav en stor andel är barn.
“Gråter och har ont i magen”
Blidsberg är en liten ort utanför Ulricehamn med omkring 100 barn i skolan, och i samhället flyttas nu fem familjer. Pascal Andréasson, som arbetar i en grannkommun som pingstpastor men bor i Blidsberg, beskriver känslorna hos alla dem som – i likhet med hans familj – har haft flyktingfamiljerna som goda vänner, grannar, skolkamrater. Nu ska familjerna flyttas, troligen till Halmstad och göteborgstrakten.
– Min son som är 11 år är jätteledsen. Många barn i skolan gråter och har ont i magen, berättar han.
– Sonen har dessutom varit med om en liknande situation med flyktingbarn en gång tidigare, för ett par år sedan, då också en klasskamrat vars familj sökte asyl, hade bott i samhället i över två år men måste flytta med kort varsel. Den brytningen är han fortfarande ledsen för och han saknar kamraten. Som pappa är jag upprörd över att man gör så här.
Först och främst drabbas naturligtvis de flyktingfamiljer som nu har fått 30 dagar på sig att packa ner det viktigaste i ett fåtal väskor och måste etablera sig på en ny ort efter att ha bott på platsen i åratal, säger Pascal Andréasson.
Barn nyckel till integration
Men även civilsamhället drabbas, menar han. I kommunen har många engagerat sig i flyktingfamiljerna, och integrationen har här – som på många andra mindre orter – fungerat bra. Ofta är barnen nyckeln till en lyckad integration, menar Pascal Andréasson.
– Med barnen sker en mycket positiv integration. Det blir en direktkontakt, som nu har odlats i flera år. I min sons klass finns tre barn från flyktingfamiljer. Nu slår man sönder detta på ett abrupt och hårt sätt, säger han.
Han pekar på att myndigheterna här inte alls ser till det barnperspektiv man annars säger sig vilja värna.
– Barnens bästa ska tillvaratas i alla situationer, men det görs inte här.
Men om Migrationsverket måste krympa kostymen nu – hur borde de gjort i stället?
– Det jag är kritisk mot är sättet man gör detta på, säger Pascal Andréasson.
Han säger att han, liksom många andra, förstår att det blir “ansträngt i systemen” när många flyktingar kommer samtidigt som under 2015-2016. Men han är frågande inför det sätt som myndigheterna nu skyfflar runt människor.
Har inte räknat på kostnaden
Vissa av de familjer som ska flytta i Borås-området har bott upp till tio år på samma plats. Barnen har gått i skola, fått kompisar, rotat sig. Det borde gå, menar han, att sköta kontakterna med Migrationsverket även om verket flyttar sitt center.
– När familjerna varit här så länge har de kommit in i våra samhällen. Det är inhumant att sedan bara rycka upp dem. Och jag tror inte heller att Migrationsverket har räknat på den totala kostnaden. Jag tror helt enkelt inte att man tjänar något på att flytta familjerna.
Skapar tillitsbrist
Pascal Andréasson pekar på de emotionella kostnaderna för en flytt: både barnen som flyttas och kamraterna som är kvar mår dåligt, vilket innebär en påfrestning på många olika plan – för pedagogerna i skolan, för civilsamhället.
– Det handlar om ett relationellt kapital. Det är det jag menar när jag säger att priset blir alldeles för högt.
– Vår berättelse här är bara en berättelse av en större rörelse där faktiskt tusentals människor berörs. Utan att någon riktigt reagerar.
Pascal Andréasson säger att det civilsamhälle som politiker gärna vill ska rycka ut när det kommer sociala påfrestningar av olika art i samhället, nu får sig en rejäl tillitstörn.
– Sverige har behov av ett levande civilsamhälle. Så fort det är kris förväntas vi också ställa upp. Med nattvandrare, med flyktingmottagande. Man vill att vi ska vara engagerade medborgare. En sån här sak river upp sår, och i förlängningen kan det skapas ett tillitsproblem, säger han.
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
